Sida 123
III.
Under senare delen af 1500-talét och början af det följande sammanslogos många små län till större ståthållaredömen, fogdarne efterträddes af eller underordnades ståthållare och landshöfdingar, och slut-ligen genomfördes år 1634 en administrativ indelning af hela riket i 23 höfdingedömen eller gubernement. Stockholms stad afskildes från Uppland och fick en egen öfverståtliållare, som residerade på Stockholms slott; Uppland i öfrigt lades under en landshöfding, som residerade i Stockholms stad. Södermanland fick sin landshöfding i Nyköping, Västmanland, innefattande jämte sagda landskap, »silfver- och järn-bergslagen», sin i Västerås; Dalarne med kopparbergslagen lades under en landshöfding i Falun, Nerke och Vermland under en i Örebro. I Skara styrde en landshöfding öfver Västergötlands eller Skaraborgs län; i Göteborg en öfver Älfsborgs län och Dal; å Kronoberg en öfver Smålands, innefattande Tiohärads lagsaga och Jönköpings län; i Kalmar en öfver Kalmar län och Öland; i Linköping en öfver allt Östergötland med Ydre och Kinds härad; i Hudiksvall en öfver Norr-landens höfdingedöme, det vill säga, »allt Västernorrland och Lappmarken»; i Uleåborq en öfver Österbotten; i Abo en öfver Finland (i inskr. me-ning) och Aland; i Tavastehns en öfver allt Tavastland och Nyland; i Viborg en öfver Karelens höfdingedöme innefattande Viborgs, Nyslotts och Kymmene gårds län, i Keksholm en öfver Keksholms län. Slutligen anordnades ock generalguvernement, ett i Livland och Inger-manland samt ett i Preussen, af hvilka det sistnämnda gick förloradt redan 1635 men det förra, som bekant, någon tid fortfor att tillhöra svenska väldet och utgjordes af fyra höfdingedömen: Ingermanland med Allentack under en landshöfding i Narva, Estland med sin landshöfding i Reval, Livland med sin i Riga och Dorpt under en i staden af samma namn residerande landshöfding.
Med denna indelning var dén så kallade »landtregeringen väsentligen ordnad, ehuru ännu under de följande åren ett och annat »små-län» möter i rikshufvudbokens förteckningar öfver rikets höfdingedömen. Pin naturlig följd af den nya ordningen var, att, såsom vi i det föregående påpekat, den plats, där landshöfdingen residerade, också blef platsen för höfdingedömets hufvudsakliga fångförvar; utan alla särskilda bestämmelser uppstodo på detta sätt hvad vi numera kalla läns fängelser. Att de ändringar, som i 1634 års regeringsform ej sällan ägde rum, ock medförde motsvarande ändringar i här förevarande afseenden, må ju falla af sig själft. I 10 § af 1660 års regeringsform förklaras, att hvad i 1634 års R. F. bestämts om landshöfdingedömenas indelning och residens icke kunde så noga hållas och observeras, utan stode det till konungens och regeringens godtycke efter statens trångmål och tidernas förändring att måga densamma kontrahera, formera eller förändra. Stockholms län bildar inom kort ett särsldldt höfdingedöme, och Upplands landshöfding får sitt residens i Upsala. Efter Skånes, Hallands och Blekinges införlifvande med riket sammanföras de till ett generalguvernement med residensstad i Malmö; Blekinge lägges 1680 under amiralitetet, då i stället under sagda guvernement lägges Bohuslän och det af tvenne härad och ön Hisingeu af Västergötland bildade Göteborgs län, därvid ock Halmstad gjordes till generalguvernörens residens.
Källa: Project Runeberg ·