Sida 135
III.
skarne, borgmästaren i Södertälje Zacharias Anthelius och den 29:årige Georg Belir, referendarius i konungens kansli1 samt jesuiten H. Schach-tius under rannsakningen med dem angående förmodade politiska stämp-lingar fingo undergå. Efter föregående förhör med »det partijt, som är på slottet insatt för den skälmiske jesuitiske handlingen», blef slutligen bestämdt genom den konungsliga rättens sentens och dom, afsagd den 17 april 1624, att sanningen skulle af vederbörande »extorqueras per torturam» och den 19 i samma månad hålles pinligt förhör med Georg Bebr, därvid man söker framtvinga hans erkännande af hemliga politiska, mot konungen och riket riktade syften för så väl hans egen som i synnerhet Schachtii hitkomst.1 2
En stor hop »quæstiones capitales» och »speciales» hade på förhand uppställts och framställdes till honom vid förhöret inför den konungsliga rätten, i hvilken vi vid denna tid finna Magnus Brahe, Svante Banér, Gabriel Oxenstierna, Klas Horn, Johan Skytte m. fl. Man hade hunnit in på den 28:e speciella frågan, utan att Behr ännu erkänt hvad man väntade. Då, heter det i protokollet, »blef han af mästermannen bak-bunden, och tillsades han skulle bekänna hvad machination, som jesuiten opå vore inkommen.»
»Därtill svarade han ropandes: han visste ingen machination, som Schachtius eller någon annan jesuit förehade, ropte allt han visste intet, han visste intet.»
Frågorna fortsättas. I det sätt, pa hvilket svaren afgifvas, skönjes stundom mästermannens fortsatta åtgärder; då och då antecknas nämligen åter, att fången ropar fram sina svar. Efter 55:te frågan heter det: »Därpå skrufvades han till med järn om hans ben och förmantes han skulle säga livad stämplingar han visste emot K. Maj:t och riket. — Svarade: »han vet intet därom, ropandes allt han vet intet, han vet intet».
Ännu 13 frågor och svar: »Därpå spenntes han än hårdare till med järnen och förmantes till att säga ut hvad han visste för prachtiker.»
Men på denna och ännu några frågor afgifver han lika otillfredsställande svar som förut. »Sedan spänntes än hårdare till, och han förmantes som förr, men han sade han aldrig talt med någon människa om något som vore otroligit emot K. Maj:t och Riket, roopte allt foort han vet intet, han vet intet.»
»Därpå tages järnen utaf honom och (han) sättes opå sträckebänken, förmantes han skulle bekänna sanningen, hvarför jesuiten var kommen härin eller han skulle gå alle torturer igenom.»
Behr svarar, att jesuiten ville tala med folk »om religionen för deras själs salighets skull».
Nya frågor, men intet medgifvande. »Därpå sträcktes han och än ytterligare förman tes att säga sanningen.
Svarade: att där han skulle säga något uppå någon som icke var sant, huru ville han då stå sig, när han intet kunde bevisat.»
1 Såsom student hade denne Behr, »Georgius Ursinus studiosus», jämlikt k. bref den 29 april 1613, erhållit 50 dir penningar af tullen i Stockholm till sina studiers fortsättande i främmande land. Hallenberg, anf. st. 2, 771.
2 Riksarkivet, handlingar i religionsmål 1616—1624.
Källa: Project Runeberg ·