Sida 216
III.
Hoträtten begär landshöfdingen Yxkulls yttrande häröfvér. Den dystra målningen af fångarnes tillstånd tvekes icke hafva ä honom gjort något intryck. Han svarar blott, att för bokinköp icke finnas några medel ocli att fängarne för fångförtäringen, det vill säga: det traktamente de åtnjuta, skola förse sig jämväl med ved.
Den 21 nov. 1740 ingår dock hofrätten till K. Maj: t med anhållan, att böcker till fångarnes behof må få uppköpas af kronosakören eller andra medel och ved bestås dem, då de om vintertiden komme att sitta i ett rum allena.
Härpå meddelar regeringen först den 28 ang. 1745 det besked, att ingen gravation i staten finge förorsakas, därför finge heller icke kronosakören anlitas; men hofrätten ägde öfverlägga med landshöfdingarne om utväg till vedens och med konsistorierna om medel till böckernas an skaffande.
Såsom synes var den fria veden en nästan nödvändig förutsättning för något gagn af de ifrågasatta böckerna. Man kunde ju ej begära att i ett mörkt rum hopgyttrade, mer eller mindre frysande fångar skulle af dem, äfven om de funnos, göra något bruk. Sä ingick då hofrätten i rådslag med landshöfdingarne om veden. Grefve Gustaf Creutz i Österbotten vet ingen utväg; v. landshöfdingen i Abo och Björneborgs län Ehrenmalm meddelar, att han »antydt» kronobetjänte tillhålla allmogen närmast staden att till slottshäktet mot fyra öre smt lasset forsla sä mycket af residensets och länstyrelsens hjälpved, som kunde fordras för fångrummens nödiga värmande; landshöfdingeämbetet i Nvslotts och Kymmenegårds län säger fångehusen där på orten blifvit med värme underhållna, på det sätt att »ett par vedträn» af den till invånarnes behof i städerna ankomna veden blifvit vid tullportarna af hvarje lass till denna förnödenhet under namn af »afkastningsved» levererade.
Beträffande nödiga böckers anskaffande ansåg konsistorium i Borga, att af fattigkassan i hvarje församling i Finland eller där de fattiga ej finge någon ordentlig penningesamling med lmfven i kyrkorna, då af andra deras underhållsmedel kunde tagas och till detta behof göras något sammanskott: en daler smt af hvarje moderkyrkoförsamling och 1 6 öre smt af livart kapellgäld till en fonds inrättande »att kunna alla kronohäkten i landet med nödiga böcker förse».
Hofrätten hemställer i anledning häraf till regeringen: att öfver-skottet af häradsandelen i sakören, sedan »häradsrisaren» däraf förut blifvit afiönt, kunde användas att anskaffa ved till fångehusen; och angående böckerna, att af kyrkornas enskilda medel kunde tagas en daler kmt af hvarje moderkyrka och 16 öre kmt af hvart kapellgäll, och kunde konsistorium sedan bestämma de böcker, som till fångarnes tjänst och nytta pröfvades nödigast. Omförmäler så ock till slut, att de rum i slottshäktet, där fångar kunde särskildt från de andra hällas, ännu icke förbättrats eller försetts med nödiga fönster, ehuru sådant redan 1740 af landshöfdingen Yxkull utlofvats. Och den 16 juli 1746 bestämmer K. Maj:t, att af häradets andel i sakören skall, sedan profossen blifvit betald, bekostas ved till fångehusen i Finland samt böcker anskaffas genom uttagande i Borgå stift af 1 dir kmt ur livar moderkyrkas och 16 öre kmt ur hvart kapells kassa. Sagda stifts konsistorium
Källa: Project Runeberg ·