Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria

dir snit.

3:0 Rådbråkan- och halshuggande samt parteran- och stegelsättande på 2:ne eller flera pålar, tillsammans 15. 4:o Halshuggande och steglande på en eller flera pålar . 10. 5:o Halshuggan- och bålets uppsättande till de aflifvade

inissdådares brännande.................................10.

6:o Oskäliga kreaturs dödan- och uppbrännande, ett eller

flera...................................................5.

7:o Upphängande i galgen...................................8.

8:o Själfspillings utförande och nedergräfvande............3.

9:o Kåk- och hudstrykande..................................3.

10:o Fördrifvande ur stad eller härad.......................2.

ll:o Pasquillers eller smädeskrifters uppbrännande ... 2.

12:o Knipande med tång, hvar gång...........................2.

13:o Brännemärke i pannan eller å rygg............2.

14:o Tungans afskärande.....................................5.

15:o Öronens afskärande.....................................2.

Enligt landshöfdingen C. Ribbings i Örebro uttalande i bref till revisionssekreteraren Fegerstjerna var dock i denna taxa föreslagna betalningen »långt under» den i orterna vanliga. Såsom landsortens taxa, åtminstone sådan den tillämpades i Örebro län, meddelar han följande förteckning:

»För halshuggande..........10;

» hängande...............10;

» [-kåkstrykning,.hudstrykning....................5;-] {+kåkstrykning,.hudstryk- ning....................5;+}

» dömda och i fängelset

döda delinkventers be-gr af ning............3;

för brännande å båle . . . 5;

» hvart stegel...............4;

» själfspillingars begrafning 5;

» att döda en ko, med hvilken tidelag är begånget 2;

» sto dito....................21/2;

» sugga dito.................3;

jämte fri skjuts af allmogen.»1

Icke ringa skillnad ägde således rum mellan uppskattningen af skarprättarens värf i olika orter. Mästermannen i Stockholm Magnus Mejer erhåller 17181 2 blott 4 daler gången »för det han justificerade Chergeanten vid artigleriet Johan Weger», för det han hängde gardeskarlen E. Holm, för det han halshögg gardeskarlen Joh. Broman och vidare justificerade två kvinnspersoner, således tillsammans 20 daler, men får 5 daler för det han »uttagit och till galgbacken bortfört en själfspilling uppå Nygatan». Ar 1719 erhåller han för justificering af »holsteinska geheimerådet», baron Görtz, kvinnspersonen Ingrid Larsdotter och tjufkonan Annicha Johansdotter samt för hängning af en båtsman hvar gång 4 dir likasom ock 1720 för halshuggning af prosten Petter Johansson Brenner; men 1721, då han ej blott justifieerar utan ock å båle bränner »delinkventen Joh. Månsson», får han härför ej mer än 4 dir. Två år senare afrättar han »tidelagaren» bryggardrängen Anders

1 Ribbings bref m. m. i en bunt med påskrift »fångvård»; riksarkivet.

2 Se ang. dessa utgifter Stockholms siottsräkenskaper uppgifna är. Riksarkivet.