Sida 426
VIII.
Redan genom k. brefvet den 28 okt. 1830 hade väl bestämts, att från och med 1831 fästningsfängelsernas förvaltning i hvad angick där inneslutna fångars underhåll, beklädnad, kok- och matkärl, ved, lyshållning och förvaringsrum, där ej dessa utgjorde delar af fästningsverken, skulle öfvertagas af styrelsen, som ock i instruktionen af den 7 mars 1835 fick denna utvidgning af sin myndighet ytterligare bestyrkt. Men det nya ämbetsverkets handlingsfrihet, var icke för ty mycket fjättrad. Öfver fångarne själfva, deras behandling och användning rådde ju fästnings-befäl och krigskollegium. Inom kort fann sig ock styrelsen nödsakad att i detta afseende göra anmälan hos regeringen, med anhållan om sådana bestämmelser, som undanröjde den ovisshet och de svårigheter, med hvilka styrelsens utöfning af sin ämbetsmyndighet vore förenad. Och i k. brefvet den 22 jan. 1839 blef ock fastställdt, att öfverinseen-det och tillsynen öfver kommendanterna å ifrågavarande fästningar samt underlydande dädanefter skulle tillkomma styrelsen ej mindre i hvad anginge sättet för fångarnes bevakning och i förening därmed vidtagna försiktighetsmått, med rätt därvid för styrelsen att lämna föreskrifter i ämnet, erhålla rapporter om ry reningsförsök och oordningar af svårare beskaffenhet samt att låta i behörig ordning beifra visad underlåtenhet i ämbetsåligganden vid fångvården, än äfven uti allt, som rörde ordningens och disciplinens handhafvande bland dessa fångar samt föreskrifters meddelande för deras behandling. Vidare medgafs styrelsen rätt att inom fästningarna föranstalta om särskilda arbetsrums inrättande för sådana fångar, som ägde färdighet i handa-slöjder, därvid dock borde tillses, att fånge ej erhölle större andel af arbetsförtjänst än som motsvarade förtjänst i arbetsskilling och där-uti medgifven tillökning. Därjämte förordnades genom k. brefvet den 23 nov. 1841, att hela förvaltningen af de för fångars vård och underhåll anslagna och erforderliga medel skulle öfvertagas af styrelsen, å hvilken jämväl öfverflyttades kammarkollegii befattning dels med läns-fängelsefångarnes förseende med bröd, dels ock, genom ett k. bref den 30 nov. s. å., med frågor om reparation och nybyggnad af dessa fängelser. Med år 1842 blef sålunda ock fästningsfängelset i Karlskrona underlagdt styrelsen. Men huru litet denna i grunden fattat sin uppgift, ådagalades på det mest förvånande sätt i det förslag, densamma den 28 aug. 1846 afgaf till K. Maj:t om utfärdande af provisoriskt reglemente för de nya länsfängelserna, af hvilka de i Stockholm, Linköping och Kristianstad då skulle tagas i användning. Styrelsen föreslog nämligen däri, att K. Maj:t måtte anförtro rätten att antaga direktör och vaktbetjäning åt länsstyrelserna, hvarjämte såsom aflöning åt direktör föreslogs husrum, ved och ljus samt ett årligt arfvode at 500 rdr b:ko och åt betjäningen, som vid hvart af sagda fängelser borde bestå af 6 vaktknektar och 1 vaktkvinna, husrum, ved och beklädnad samt årlig lön af 133 rdr 16 sk. b:ko. därvid dock beträffande vaktkvinnan ett inskjutet »högst» antydde möjligheten af ännu lägre aflöning för henne.
Hade detta förslag vunnit godkännande, skulle därmed ock hvarje höjning af Sveriges fångvård hafva blifvit för lång tid omöjliggjord. Den låga aflöningen skulle hafva tillfört fångvården helt andra krafter än dem, som verkligen behöfts; och genom rätten för länsstyrelserna
Källa: Project Runeberg ·