Sida 461
VIII.
Men i den mån en stigande folkbildning utanför fängelserna äfven inom dessa verkade förbättring i hit hörande afseenden, blef det så småningom en nödvändighet att tillgodose både fångarnes och fångvårdens eget sannskyldiga intresse genom att skaffa fängelserna bibliotek; och sedan K. Maj:t i staten för 1860 beviljat ett anslag af 1,500 rdr till anskaffande af för ändamålet passande böcker för cellfängelserna, kunde styrelsen vid dessa grundlägga de boksamlingar, hvilka, tillsammans med de ungefär samtidigt vid öfriga fängelserna anordnade bibliotek, år 1885 utgjordes af 41,049 volymer, däraf 28,271 af religiöst, 2,887 af historiskt eller geografiskt, 1,556 af naturvetenskapligt samt 8,335 af blandadt innehåll. Och jämte det cellskåp i olika af läns- och kronocellfängelserna anordnades, tog undervisningsfrågan inom fängelserna ett ännu viktigare steg framåt med inrättandet af särskilda lärarebefattningar vid de centrala fångvårdsanstalterna. Redan den 27 dec. 1841 hade styrelsen utfärdat bestämmelser rörande undervisningen af de å Långholmens korrektionsinrättning varande yngre personer, hvilka skulle af någon bland korrektionisterna utsedd »skolmästare» undervisas i religionsläran, räkning och skrifning samt om möjligt äfven i »svenska geografien och historien», jämte det dessa »skolgossar» skulle af en annan »för sitt uppförande välkänd och pålitlig korrektionist» inläras i vissa yrken; till uppmuntran af hvilka båda undervisare styrelsen ock bestämt, att de, »för att såmedelst utmärkas framför de öfriga korrektionisterna», skulle erhålla blå kläder i stället för grå. Men denna anordning var blott en nödfallsutväg och kunde icke vidblifvas. En ny och bättre väg inslogs, då styrelsen den 27 juni 1870 medgaf anställandet af en lärare såsom biträde åt pastorn å Långholmen; 1872 blef jämväl i Malmöfängelset en lärare anställd, och inom de närmast följande tre åren anordnades skolundervisning dessutom å Nya varfvet och å Norrmalm. År 1885 funnos vid hvart af fängelserna å Långholmen och Nya varfvet två lärare, vid hvart af fängelserna i Malmö och Karlskrona en lärare samt vid fängelset å Norrmalm en lärarinna anställda, hvarjämte äfven vid kronoarbetsstationerna skolundervisning meddelades fångarne.
I det k. brefvet den 24 nov. 1846 hade i enlighet med sista punkten af fångvårdsstyrelsens förslag till provisoriskt fängelsereglemente konungens befallningshafvande i Stockholms, Linköpings och Kristianstads län uppmanats att, med fästad uppmärksamhet därpå, huruledes cellfängelset afsåge att förhindra fångars umgänge med hvarandra och med personer, hvilkas rättskaffenhet och pålitlighet ej voro tillförlitligen kända, men ingalunda att afhålla fångarne ifrån samtal med gudfruktiga, redliga och förståndiga personer, hvilkas förmaningar och uppmuntringar kunde lända fångarne till förbättring och tröst, utse eller att af menigheterna låta utse några män och för kvinnofångarne äfven fruntimmer, som af kristlig kärlek åtoge sig att å de i cellfängelser förvarade fångarne hafva tillsyn. Detta bref, hvars anor ju kunna spåras upp till det k. brefvet den 3 febr. 1825, föranledde dels 1848 bildandet af ett fångvårdssällskap i Kristianstad, det första i riket, dels ock 1854 en sammanslutning af några varmhjärtade och vördnadsvärda kvinnor i hufvudstaden, Fredrika Bremer, Matilda Foy, Maria
Källa: Project Runeberg ·