Sida 116
5. Det minnesvärda året
116
DET MINNESVÄRDA ÅRET.
pegas alltid sadlad.» Örsted är »liten till växten, men i hans ansigte bor en frisk ungdomlighet och hvarje hans ord bär prägeln af en själsliflighet, som intager och hänför». Heiberg »förenar med ett fördelaktigt yttre ett briljant sätt att vara. Hans samtal röjer den utmärkte författaren, liksom hans umgänge för öfrigt den oegennyttige, lefnadsglade verlds-mannen.» Han träffar äfven hans maka, den ryktbara konstnärinnan, hvilken efter supén roar honom med Bellman. »Det var eget, men obeskrifligen skönt först att höra ett fruntimmer exeqvera dessa sånger och sedan att höra dem utföras af en utländska på vårt språk och med en deklamation så sann, att vi trotsa hvilken konstdomare som helst att kunna ogilla den. I, Sveriges och Norges döttrar! I måsten lära er sjunga fader Bellmans odödliga sånger. I veten ej, hvad I förloren genom underlåtenhet deraf!»
Blanche var nu redaktör eller gérant, såsom det kallades. Han blef nämligen 1839 Frejas chef och derigenom invecklad
1 det småaktiga käbbel, som rådde inom pressen och hvilket han sjelf klandrat. Blanche sände för öfrigt under 1838 lösa korrespondenser till Göteborgs Handelstidning. * De flesta voro dock aftryck af hans artiklar i Freja.**
* Korrespondenserna börja den 8 dec. 1838 (N:o 59) med aftryck af en Politisk spaltfyllnad, fortgå i N:ris 65, 67 och 68 år 1838 samt i N:ris 6, 12, 18, 22, 28, 29 och 47 år 1839.
** Litteratur: Tidningen Freja 1838—1842; Aftonbladet 1838; C. A. Nicanders brefvexling (Kungl. Bibi. handskrifter); Arv. Ahnfelt: M. J. Crusenstolpe; C. F. Ridderstad: Regnbågen; II. Wieselgren: L. J. Hierta; P. Sturzen-Becker: Stormfåg/arne (af Protevs Junior); Aug. Blanche: Hyrkuskens berättelser m. m.; Andra kammarens prot.
2 april 1867; O. Wijkander: Ur minnet och dagboken; Östgöta-Korrespondenten 1838,
Källa: Project Runeberg ·