August Blanche och hans samtid

FBE.TA-KOTTEEIET.

129

tryckaren Thomson säger denne, att bokhandlaren Looström löste ut dem. Summan var icke större än tvåhundrafemtio riksdaler! Anekdoten, ehuru öfverdrifven, förefaller betecknande. * Mellan 1832 och 1846 utgaf han sina Vinterblommor, ett litterärt album, medelpunkten för den tidens novellister och poeter, en kalender, på hvars blad lästes Wallin, Orvar Odd, Karl Kullberg, Albano-Adlersparre, Ingelman, Böttiger, Nybom, Nicander, Ridderstad, Sätherberg, Hagberg och Talis Qvalis, der Blanche och hans lilla —e publicerade några dikter, och utgifvaren skref några »historiska noveller».

Här log den afhållne och anspråkslöse Ingelman, redlig, öppen, barnafrom och blid, »barnet med de grånade lockarne, ingens fiende, allas vän, älskande sin nästa oftast mer än sig sjelf», 1836 belönad af akademien med det Zibetska priset och den mindre guldmedaljen, men, detta oaktadt, skrifvande på beställning oratorier och kantater, bröllops- och begrafningsvers, olta nog tvungen att nästan köpslå om sina alster, och slutligen en mörk qväll hamnande i Norrström.

»Det var en vinterqväll, kring strand och vatten Slog dimman dystert ut ett svekfullt nät, Och himlen sina ljus ej tändt i natten Att vänlig ledning ge åt vandrarns fjät. I tankens verld — han lefde der så gerna — Gick skalden då försänkt, och snart han såg Guds finger slunga fram en enslig stjerna, Hvars ljusa eld sköt ned mot dimmig våg; Det var hans lefnadsstjernas sista tåg.»

* Nicanders brefvexling, Thomson till Nicander den 13 jan. 1837. (Kungl. Bibi. handskrifter.)

August Blanche och hans samtid. 'J

Ferdinand Tollin.