Sida 132
6. Freja-redaktören och hans stab
132
FREJABEDAKTÖBEN OCH HANS STAB.
Och slutligen —• här blef Lindeberg, den store majestätsförbrytaren, en gång af sina jublande unge vänner i Freja krönt med en medborgarkrona, tillverkad af tidningsnummer. *
Mest synes man dock hafva roat sig under sam-qvämen. Hvar gång en ny recipient intogs, fick han äfven betala hela sällskapets traktering. Ordensceremonierna leddes af August Blanche och bestodo af muntrationer i den högkomiska stilen. Bland annat fick man se både det sköna och det fula. Det skönas ideal framstäldes af herr Pettersson, dansör och äfven aktör vid Kungl, teaterns scen, bekant genom sin talang i den burleskt-ko-miska genren, vid ordensceremonierna, utklädd till dansös; —• det fulas ideal af ett gammalt papegojfodral, hvilket man hade lånt från Kungliga teaterns attributförråd och använde som kostym åt en af ordens qvickhufvud.
Trots dessa oskyldiga och ofarliga upptåg, blef det lilla sällskapet misstänkt af styrelsen. Karl XIV Johan vädrade jakobiner; polismästaren i Stockholm måste nu gripa in, och en qväll öfverraskades den revolutionära klubben af just samme hederlige och oskadlige polisbetjent, hvilken brukade deltaga i förhandlingarna som uppassare — denna gång skickad till Södermalm af polischefen. Karl XIV Johan lugnades af rapporten. Den hederlige konstapeln, som trifdes i kotteriet, »upptäckte» att det utgjordes af de ädlaste rojalister, och Blanche höll vid nästa stora sammanträde i orden en ny oration öfver statsskeppets kommendör!
Resultatet af dessa lekande eller djupsinniga samqväm kom sedan i en eller annan form fram i Freja. Tidens egna rörelser •— närmast de i Stockholm — afspeglade sig sålunda i det lilla bladets spalter; Freja, den obetydliga tidningen, målar dem, och ett och annat drag i redaktörens
* En annan gång, då Lindeberg måste stänga sin teater, stälde Frejakotteriet till fest för honom på Skomakarekällaren. Tal hölls af Blanche, och Sandström krönte Lindeberg med en krans, som var för vid för hans hufvud och föll ned på axlarne. Sandström yttrade då: »För stor för ditt hufvud, för liten för dina förtjenster 1» (J. M. Rosén: Några minnesblad.) Bland ledamöterna i Grosskofhta märktes äfven bokhandlaren, sedan bankokommissarien, K. R. Looström.
Källa: Project Runeberg ·