Sida 10
1. Barndomsår och barndomsintryck
10
BARNDOMSÅR OCH BARN DOMSINTRYOK.
slående upp rocken: »Jag tycker det skall vara bra svärt att handskas med sådana der varor, och det är väl »för att inte få fläckar på sin väst, som herrn har rocken igenknäppt?» Kommen till Klara kyrkogård möter han der dödgräfvaren, sysselsatt med att uppkasta en graf, och så frågar han: »Tycker herr Svalbom om perlemoknappar i västen?» Då väckes han af klockslagen uppe i Klara kyrkotorn och finner vid sitt inträde i klassen dess tyrann, den af alla fruktade magister Guldbrand, som helsar honom genom att bedja kustos taga fram rottingen. Utan att imponeras af denna olycksbådande helsning, fortsätter lille August promenaden till katedern. »Gode herr magister,» säger han frimodigt, »i dag får inte herr magistern slå mig. Jag fyller mina tolf år i dag. Min far har blåst för mig på morgonen, och min mor har gett mig den här vackra västen med perlemoknap-parna och den här saffransbullen för att traktera mina kamrater med.» — »Sätt dig!» säger Guldbrand, mot sin vilja rörd, och när August helt förnöjd hade intagit sin plats, hviskade en kamrat, mumsande på sin saffransskifva: »Den som gaf dig mod var din beskedliga mor, som tittar fram ur hvarje söm, ur hvarje tråd i det der vackra himmelsblå tyget.»
Antagligen är det äfven ett annat minne från barnaåren, hvilket ligger till grund för historien om Figge Höglund, när han i Klara kyrka firar sin första nattvardsgång. Utkommen ur kyrkan möttes han af sin mor, hvilken under tårar omfamnade sin gosse, medan hon i en allvarlig och rörd ton yttrade: »Käre Figge, förblif alltid sådan du är i
dag och glöm inte, att det är för dig, som jag lefver--
men, kära barn, du skrynklar alldeles till min klädning, och du vet ju, att jag har lånt den af fru Strömqvist för att vara fin på den vackraste dagen af ditt lif.» Hofslagarens fru var tillika musikalisk, spelade och sjöng visor och skref litet poesi. Dessa hennes anlag öfvergingo till August.
Rörande är den kärleksfulla tacksamhet, som mötte henne. Gossen var hennes allt, och hon var allt för gossen; otaliga bevis skänkte han på sin ömhet. Så till exempel sparde han sina obetydliga frukostpengar, köpte ej under lång tid hvarje dag sin sockerskorpa, blott för att kunna skaffa sig en enda liten tolfskilling, hvilken skulle bereda hans kära mor en glad öfverraskning*. Väpnad med denna
* Blanche fick i frukostpengar 6 styfver till ett franskt bröd och en skorpa.
Källa: Project Runeberg ·