Read Runeberg

August Blanche och hans samtid

Originalsida 153
Originalsida 153
Originalsida 152
Originalsida 153
152–153

Sida 153

7. Ur tidens krönika

BLANCHE OCH STRAUSS-MÅLET.

153

ordet och skref Den stora Bi-predikan, hvilken är en satir, riktad mot Svenska Biet, och skildrar hur Bi-predikanten klänger sig uppför kupan, allt under det han svär öfver kannibaler och samhällsfiender. Då och då gör han en liten paus i orationen. Då för han till sin mun en skopa »ovett och lögner», hvilka han sprutar ut öfver dröname i kupan. Ändtligen är han uppe på dess spets och räcker handen åt alla sina bundsförvandter på »samhällets höjder». Efter ett mycket långt och innehållsrikt tal ser han på sina händer, hvilka dock äro tomma, knackar på sin panna, men hör »ett dånande ljud, der menniskoförnuftet borde hafva sin plats», och yttrar: »Tiden är kort. Jag säger derför blott, att jag här bevisat, att mina motståndare äro 'okunniga, omogna, oerfarna, förstå hvarken vetenskapens eller kyrkans ändamål, inskränkt fattat vetenskapens syfte', att de äro 'svamlande, obestämda, motsägande, temligen kortsynta, utan förnuft och rimlighet, nebulösa, bizarra, inskränkta, enfaldiga, katoliker, jesuiter' m. m. m. m.; att jag slagit dem med min andas vapen, i det jag kallat dem: mina och min kyrkas 'för-trampare' och derför 'affällingar, religionsstormare, kristen-domsförnekare, samhällsupplösare, helgedomsrånare, röfvare' m. m.» Då blåser en vind upp och svänger om hans lekamen, »så att händerna bedjande sträckas åt den råa massan och fötterna sprattlande och stampande vändas emot samhällets höjder».

Den 12 november 1841 skulle juryn sammanträda och afgifva sitt domslut. Fyra dagar förut läste man i Freja en af August Blanche författad liten satir, »Björnen och Bikupan», der ett bi klagade:

»Jag måste ut i dag på kur och skaffa Ny spis åt oss och dröname derinne. Det lider snart till slut med Strauss-målet; Det är den tolfte, som afgöra skall, Om elfvans stora, seklergamla välde För öfvertygelsen och vetenskapen, De kättarne, sitt hufvud böja skall. Ty lyckas det för Tolfvan krossa Elfvan, Då går åt fanders snart vårt tionde Och kyrkans grundval, feta prestebohlen.

Källa: Project Runeberg ·