Sida 155
7. Ur tidens krönika
STÄMNINGEN FÖRK RIKSDAGEN.
155
svarige utgifvaren för Strauss och evangelierna så fort som möjligt skulle kunna forslas af i sin landsflykt. Men innevarande år, för biskötseln i allmänhet otjenligt, blef äfven olyckligt för sjelfva erkekupan. Den 12 inträffade, juryn sammanträdde och bigaddarna voro i ett enda ögonblick till långa näsor förvandlade, till stort men för den redan förut alltför trånga och inskränkta kupan.» Dock —• säger han midt under sitt skämt — »utan denna rättegång hade den goda saken — hvem vet hur många decennier — blifvit fördröjd. — Af allt detta borde nu frihetens fiender finna, att hvarje försök att dämma den fria forskningens och vetandets kraft äfven inom detta land är fruktlöst.» —
Mer än dessa händelser ur en skiftande dagskrönika verkade politiken på den andliga atmosferen. Det minnesvärda året 1838 utöfvade ett ganska starkt inflytande på stämningen. Beskow tog till ordet i en politisk ströskrift, Dagens händelser, bedömda af en landtman, der han sökte försvara höga vederbörandes åtgärder, samtidigt som han angrep den oppositionella pressen. Fullt lika skarpt var ett genmäle af Rosen, och der fick den stora allmänheten uttryck för sina tankar. Styrelsen klandrades för dess »admirabla oefterrättlighet», särskildt i afseende på representationsfrågan. Och — skref Rosén — »det är hufvudsakligen från utgången af denna fråga, som skandalernas, de personliga persekutionernas, intrigernas, spioneriets med flera otaliga uselheters tid daterar sig. Det är derefter, som man sett tronen alltmera omgifven af lätthandterliga medelmåttor; som man till rikets vigtigare embeten satt män, dels genom sin förståndsinskränkthet ur-ståndsatte att inse, dels genom sin karaktersslapphet oförmögne att ifra för landets bästa och dels genom sin egoism drifne att söka bygga deras lycka på fäderneslandets förderf.» Här kräfves en reform •— fortsätter han sin skrift — men »det ser mörkt ut, huru en förändring, så radikal som ögonblicket den kräfver, skulle kunna tillvägabringas utan en fullkomlig omhvälfning. Dertill fordrades, att en Thorgny röjde sig väg fram till tronen genom den massa af narrar, med hvilken den nu är omtöcknad.»
Valen till riksdagen 1839 försiggingo i allmänhet med ett ovanligt intresse. Det gälde att störta Brahe, systemet, regeringen; och man yrkade på, att ständerna skulle använda sin rätt att hos konungen göra framställning om de statsråds afskedande, hvilka icke utöfvat sina embeten med oveld, icke
Källa: Project Runeberg ·