Read Runeberg

August Blanche och hans samtid

Originalsida 14
Originalsida 14
Originalsida 14
Originalsida 15
14–15

Sida 14

1. Barndomsår och barndomsintryck

14 BARNDOMSÅR OCH BARNDOMSINTRYCK.

visa den manliga delen af publiken, hvad qvinnan fått uthärda under sitt långa korståg genom tidsåldrarna.»*

År 1858 vid kronprinsessans födelse skrifver han en artikel i Illustrerad Tidning, der han söker försvara qvinnans arfsrätt till tronen. Först tager han fram ur historiens galleri ett och annat exempel på utmärkta regentinnor. Historien — fortsätter han — eger väl Messalinor, eger väl en och annan Lucretia Borgia, »men hvad äro väl de mot den mängd Neroner och Caligulor, som vanpryda dess blad?» Regalierna lämpa sig äfven bättre för qvinnan. »Äro koltar och släp af silke och hermelin, äro perlor och diamanter passande prydnader för en lång räkel i byxa och galosch? En karl med krona, är det icke uppåt väggarna? Hvarför icke lika så gerna i stubb eller krinolin? Kronan är uteslutande till för en qvinnas svallande hår och bländhvita panna, och hon skall veta akta sina parfymer för kaserner och stall, furstars vanliga nöjen. — — Korteligen, det är drottningar à la Victoria vi önska vårt land såsom det starkaste värn mot alla partiers maktbegär och ärelystnad.»

Samma år helsade han med glädje den bestämmelsen, att qvinnan skulle bli myndig redan vid 25 år. Dessutom talade han i Illustrerad Tidning varmt för en utvidgning af qvinnokönets rättigheter.

Så till exempel skrifver han i november följande: »Oförmodade utsigter för hennes sak ha nu öppnat sig, sedan magistraten i Upsala tilldelat icke mindre än 81 qvinnor rättighet att deltaga i riksdagsmannaval. Låter det nämligen tänka sig, att ej dessa qvinliga valberättigade skola uppfatta betydelsen af den ställning ett lyckligt öde tilldelat dem, att de ej skola känna sin pligt att för framtiden bilda medelpunkten för det svenska qvinnokönets kamp mot den manliga egoismens inkräktningar? Vi vilja i sammanhang härmed erinra, att i Arboga nyligen blifvit synlig en tidning, som utges af ett fruntimmer. I England har ett annat uppträdt med framgång som predikant. I Amerika finnes en mängd qvinnor, som äro medicine doktorer och utöfva vidsträckt praktik. På många ställen äro qvinnor anstälda i egenskap af postmästare. I handelns och yrkenas alla grenar påträffa vi redan qvinnor i bredd med mannen. Månne icke allt detta är tidens tecken? Månne det icke utvisar, att en

* Borgarst. prot. 22 febr. 1860.

Källa: Project Runeberg ·