Sida 185
8. En resa i Sverige, en brunnsdrickning i »Aganippen» och en silhuett af Blanche
BLANCHE OCH BÖTTIGER.
185
Då Freja i september 1842 på skämt föreslog, att Svenska Akademien skulle invälja Böttiger i sin vittra areopag, och dervid begagnade epitetet Musernas mjölkbud,, insände herr Böttiger genom Lénström ett poem med titeln: »Till min sångmö, då hon blef kallad Musemas mjölkbud». Detta lilla poem infördes i Freja och torde ännu i dag kunna om-läsas med nöje:
»Fäll ej modet, sångmö, stackars tärna! Ej dig hånad och förnedrad tyck! Tjena hos de himmelska du gerna; Sånggudinnors mjölk är gudadryck.
Hvad som kan vid deras taffel drickas, Dig är ingen skam att bära det; Hvart i deras ärenden du skickas, Gack, ja, skulle du än få förtret.
Litet snäsor utaf en och annan, Som du kanske stött på något sätt, Får du svälja. —- men håll gudakannan Med sin hvita nektar, håll den rätt!
t
Spill ej du en enda nektardroppe! — Mjölk, som vatten, byts dock sist till vin Af de nio himmelska deroppe; Transsubstantiation är poesin.
Med din tjenst hur det sig än må arta, Sånggudinnor tjenar du ändå, Och på diktens som på himlens charta Finns en via-laclea också.
Tusen stjernor gömma der sin flamma, Hvit den är som mjölk och ren och skär, Hvad du kallas, det är just detsamma, Allt dock kommer an på, .hvad du är.
Får du lön, nå godt! Men ej begär den, Städsel blott af högre makter tag! — Orlofssedeln skrifs af efterverlden, När vi tjenat ut, båd' du och jag.»
Källa: Project Runeberg ·