August Blanche och hans samtid

206 KONFLIKTEK MED C. J. L. ALMQVIST.

centare. Det skall vara fräga om att gifva detta inom naturen nyss upptäckta species ett namn. Såsom det pä »höjderna» gör mycket gagn (ehuru allt i hemlighet), blir säkert namnet ganska distinktivt.»

Hvar läg nu udden i denna märkvärdiga artikel? Jo, helt enkelt deri, att alltsammans var en liknelse. De bin, som omtalas såsom invånare i kupan, syfta på Svenska Biets redaktion och på Angeldorff; Bi-bina utom kupan äro Freja-herrarne och Blanche, och mellanlänken, getingen, den smygande procentaren, kyrkoherden Bergvall, Blanches egen fader.

Denne hade med åren blifvit en smula folkskygg, lefde ett stilla lif och älskade sina penningar. Då och då lemnade han försträckningar eller lån åt dem, som voro i knipa och sökte efter en hjelp; det sades, att bland klienterna fanns äfven grefve Brahe. Dock kan man ej för den skull kalla honom en ockrare, hvilket, såsom Dahlgren 1824 skrifver till Thomander, illviljan hade gjort: »Två porträtter af pro-centare in Lebensgrösse äro här utkomna; det ena föreställer en i hofrätten vid namn Törnbom, och det senare — mirabile diirtu — min egen pastor i kappa och krage, Bergvall.»*

Denne var i öfrigt en mycket fredsälskande man, oförarglig och stillsam och allt utom stridslysten. Icke heller egde han något otaldt med pressen; hvar han än sprang, icke var det hos tidningarna.

Här möta vi sålunda ett gement anfall, riktadt mot en person, stående utom pressen, en man, som på intet

* Porträttet finnes på Kungliga Biblioteket och föreställer en person i frack, kappa och prestkragar, stående på predikstolen med bibel och timglas bredvid sig. Porträttet är försedt med följande charad öfver namnet Berg-vall:

»Mitt andra jemt plär vara Kring fästningsportarne, De, som från Munkbron fara, Mitt första för sig se.

Mitt hela — det grämer mig — skådas här gratis, Ty annars jag uppfyller väl från mitt rum Det budet, som sluter evangelium På nionde söndagen Trinitatis.»