Tillbaka Read Runeberg

August Blanche och hans samtid

Originalsida 297
Originalsida 297
Originalsida 296
Originalsida 297
296–297

Sida 297

14. Folktribunen och diktaren

RADIKALISM.

297

finnas nog, utan att man särskildt behöfver amma upp dem med statsbidrag.» *

Denna något öfverdrifna och hetsiga rabulism följer honom på riksdagen, der han nu får en plats. Äfven der kan han icke fördraga kungligheten; äfven der angriper han regeringen och hofvet; äfven der anlägger han en viss röd färg. Ståndet skulle aflåta en underdånig skrifvelse med anledning af konungaparets kröning i Norge. Blanche vill, att skrifvelsen icke skall vara högtrafvande, icke skall slå omkring sig med grannlåter och fraser, ty, säger han, »i dessa tider är det ganska kinkigt att skrifva lofq vaden öfver furstliga personer, vare sig på vers eller prosa. De strida alltför mycket mot tidens anda.»**

Kröningsceremonien kan han icke fördraga. Kröningen är ett arf »från katolicismens mörkaste tider», något som skulle bort, derför att det är utdömdt, ty »det ligger just i karakteren af all fortskridande bildning att företrädesvis skilja sig från sådana seder, som endast hafva sin grund i en förgången tids okunnighet och mörker.»***

Riksmarskalken anser han som en grant utstyrd pajas, men att på ranglistan gifva honom en plats vid sidan af statsministrarne, öfver alla statsråden, det kan han icke se utan en skarp anmärkning: »Han har många gånger beredt mig stort nöje, i synnerhet i min barndom. Saknar jag något nu, så är det några persedlar, hörande till toaletten. På rikssalen är hans plats, — — och der är hans makt ganska stor. — — I rikssalen må han stå qvar, men i rådsalen vill jag icke ens se skuggan af hans plymager. —■ — Hans brokiga drägt bör icke sticka fram mellan så allvarliga och betydelsefulla personer, som ledamöterna i en regering.» †

Icke heller statsråden vinna hans sympati. En och annan önskade, att konseljen skulle ökas, men — säger Blanche — hvad skulle det tjena till? Äro då herrar statsråd öfveransträngda? Nej! Tvärtom åldras de mycket svagt

* Illustrerad Tidning 18571 44*

** Borgarst. prot. 11 juli 1860.

*** Borgarst. prot. 12 november 1859 och Illustrerad Tidning 1860, N.o 19.

† Andra kammarens prot. 21 mars 1868.

Källa: Project Runeberg ·