Sida 326
16. Folkpolitik, folkbeväpning och folkhjeltar
326 [ FOLKPOLITIK, FOLKBEVÄPNING OCH F0LKHJELT.ÅR.
stärkte den sympatierna för Italien. Sverige, ville man, skulle ansluta sig till England, det vill säga motsätta sig Italiens restauration. Sverige, ville man, skulle uppträda till försvar för det nyvaknade Italiens sjelfbestämningsrätt. »Man kan», hette det, »icke gerna tänka sig den orimligheten, att ett regenthus, som har 1809 års statshvälfning och svenska folkets fria val att tacka för sin existens, skulle inför Europa kunna uppträda emot ett ädelt folks sjelfbestämmelserätt och för den legitima restaurationen.»
Då väckte Lallerstedt* den 14 december i borgarståndet motion om en skrifvelse till regeringen. Familjefördragens
tid vore förbi, sade han. Nu hvilade ej staternas och nationernas öden blott på deras regenters enskilda intressen. Nu vore det tid äfven för folken att yttra sig. Derför borde Ständerna uttala sin vilja. »De enväldiga makterna fullfölja alltid samma fiendtliga syften mot folken, och de fria folken måste derför alltid understödja hvarandra, om de vilja hålla friheten uppe. Nu gäller det Sardinien och Italien, en annan gång kan det gälla Sverige eller Skandinavien.» Här möta vi sålunda samma rent abstrakta slagord: friheten och förtrycket, folken och deras furstar, hvilka vid unionstvisten uppstäldes af Blanche. Och i hopp om att kunna öka denna abstrakta frihetsglöd, denna sympati för Italien och dess folk, drager man paralleler mellan
* Sven Gustaf Lallerstedt, (f. 1816 † 1864) var brorson till millionären Letterstedt i Kap, embetsmän, ledamot af Hypoteks-bankens styrelse, delegare i Aftontladet m. m. Han utgaf 1856 genom fransmannen S. O. Regnault »La Scandinavie, ses craintes et ses espérances», der han fördömer 1812 års politik och kraftigt betonar den svenske konungens pligt att återtaga Finland. Broschyren öfversattes äfven på engelska och svenska.
Gustaf Lallerstedt.
Källa: Project Runeberg ·