Sida 339
16. Folkpolitik, folkbeväpning och folkhjeltar
BLANCHE OCH SKARPSKYTTARNE.
339
Blanche reser omkring på skarpskyttarnes möten. Blanche håller inspirerade och uppeldande tal. Blanche håller sålunda denna fosterländska hänförelse okufvad och orubbad qvar i folkets hjertan.
An talar han i Upsala, än i Örebro. An följer han sin skarpskyttebataljon till Ladugårdsgärdet, hvarest han presenterar kompanicheferna för Anckarsvärd, som, fastän 80-årig, rider utefter fronten, ordande om sin egen ungdoms dröm, folkbeväpningen. »Så fick jag ändå,» sade han under rörelse, »i min ålders qväll se åtminstone en af mina älsklingsidéer realiserad. Vid 1828 års' riksdag väckte jag på Riddarhuset motion om en allmän folkbeväpning, som skulle börja i skolan och fortsättas så länge kraft och tid räckte till. Somliga logo åt mitt förslag såsom en barnslighet. Andra darrade vid blotta tanken på vapen i folkets hand. Nu ler ingen mer och ingen darrar, ingen annan än de, som skola darra, nämligen fienderna till vårt land och vår frihet.» *
Blanche tager äfven skarpskyttarnes försvar mot »vissa kyrkofromme», hvilka ville beröfva dem deras öfningstid, söndagen, och icke voro nöjde med deras gudstjenster i det fria. Blanche sade rent ut, att skarpskyttarnes kyrka, det vill säga naturen med dess himmelsblå hvalf, likaväl som den murade katedralen vore guds hus. Dessutom tyckte han, att skarpskyttarnes fältböner, Hedbergs:
»Du härars herre, verldens Gud, Beskydda med din allmaktshand Vår konung och vårt fosterland!»
eller Nyboms:
»Håll Gud, din starkhets högra hand Utöfver kung och folk och land Och värna oss från fall!»
manar Blanche fruntimmerna att sy fanor, hopsamla penningbidrag etc., »dubbelt'Välsignelserika derför, att de komma från dem. Detta skulle vida mera löna mödan, än att samla medel för uppresandet af statyer eller byster åt konungar, hvilkas meritlista ännu icke är fullkomligen känd och hvilkas dom historien ännu icke afkunnat.»
* Aug. Blanche: Minnesbilder.
Källa: Project Runeberg ·