August Blanche och hans samtid

338 [ FOLKPOLITIK, FOLKBEVÄPNING OCH F0LKHJELT.ÅR.

uppträdde och inlade ett godt ord för saken, och gripna af den fosterländska idéns storhet, bildade socknens män ett hurtigt korporalskap. *

Och så började man drömma om Magnus Stenbock och hans getapojkar. Stenbocks favoritidé hette just national-beväpning! Så började man tala om Gustaf Vasa och hans frihetskrig, för att slutligen öfvergå till Engelbrekt och Tell. Schillers Wilhelm Tell öfversattes och såldes till förmån för skarpskyttekompaniet i Norrköping. Arbetet dedicerades till skarpskyttarne i Sverige. »Ingen gåfva», sade Aftonbladet, »kunde heller vara bättre egnad till främjande af denna rörelses utveckling än detta verk, som på hvarje rad talar högt om sjelfuppoffring för frihet och fosterland.» Svenskarne hade en gång, läste man i förordet, dragit ned till Schweiz och der kämpat för friheten. Schweizaren skulle sålunda hafva erhållit sin frihetskärlek, eller rättare ärft den, från förfäderna i norden. Om derför våldet en gång skulle hota oss,

»med armen stark, med hjertat varmt och modigt, skall träda fram ur Nordens skarpskyttskaror den tappre, frie, svenske Wilhelm Tell.»

Blanche var den fosterländska folkrörelsens själ. Han blef dess ifrigaste försvarare på riksdagen. Han skaffade gevär, instruktörer och penningar; han skaffade befrielse från första årets beväring. Ja, när han erfarit, att en qvinlig skarpskyttekår skulle organiseras i idéns hemort, England, sökte han äfven här vinna anhängare för saken. »Det finnes ögonblick» — skref han — »då den mest nervsvaga qvinna kan bli modigare än den modigaste man, och det är när det gäller att försvara den hon älskar. — — Ju mera qvinnan emanciperas från de hårda och orättvisa lagar, som under sekler tryckt och ännu till någon del trycka henne, desto mera både fysisk och moralisk styrka tillgodogöres det fädernesland, som är hennes.»**

* Illustrerad Tidning 1863, N:o 26. Skarpskyttarnes antal växte hastigt. Våren 1864 funnos 174 föreningar med 20,000 man; hösten 1865 funnos 281 föreningar med 40,000 man.

** Illustrerad Tidning 1861, N:o 14. Modeller till uniform för den qvinliga kåren finnas intagna i bladet. I N.o 48 (1860) upp-