Sida 350
17. Den polska rörelsen och den italienska resan
350 DEN POLSKA BÖltEI.SEN OCH DEN ITALIENSKA RESAN.
Polen erbjuder Skandinavien allians. Föienade skola folken
återeröfra Finland. »Vårt mål är enahanda. ---Låtom
oss således vara eniga, bröder, med friheten till lösen, med samma fältrop mot vår fiende czaren!»
Här finna vi en ny sida af den rysk-polska rörelsen, den, som hos många äfven i Sverige var hufvudsak, drömmen om att med Polens hjelp återeröfra Finland. De finska emigranterna, anförda af von Qvanten, spelade under denna tids märkvärdiga händelser en betydelsefull roll i den svenska hufvudstaden.
Då kom på nyåret 1863 underrättelsen, att Polen hade afskuddat sina bojor. »Polen är i resning» — hette det i Aftonbladet — »så lydde den stora nyhet telegrafen i går (den 26 januari) bragte oss». Uppeldad af de högstämda adresserna och festerna, kunde man icke mottaga denna underrättelse med lugn. Svenskarnes sympatier tillhörde ju Polen; hvarje gång de erfarit, att det rest sig mot sin förtryckare, hade de blifvit bragta ur sin alldagliga jemvigt. Nu gaf sig medkänslan för polackarne luft icke endast i Sverige, men rundt om i Europa. England, Frankrike och Italien skakades vid underrättelsen om blodsdåden i de polska länderna; folken uttryckte genom tal och demonstrationer all den entusiasm, de kände för sina bröder, och Victor Hugo afsände en adress till czaren, uppmanande ryssarne att bära sig åt som menniskor. »Ryska soldater», skref han, »låten er eldas af polackarnes sak och bekrigen dem ej. Hvad I hafven inför er i Polen är ej fienden, det är exem piet I»
I Stockholm samlades man den 2 mars på Börsen i afsigt att uttrycka sina lågande sympatier. »Måtte himlen» — sade riksdagsmannen Per Nilsson i Espö — »förläna det ädla polska folket att snart utkämpa sin frihetsstrid och komma att räknas bland de fria nationernas antal». Friherre A. C. Raab betonade det intresse, svenskarne skulle ega af ett starkt och fritt Polen — vi, sade han »för hvilka ett återupprättadt fritt och sjelfständigt Polen skulle utgöra ett det yppersta fäste och bålverk på vår högra flygel». Blanche höll ett lifligt och hänförande tal om Polens kultur, som afmejats med dess frihet. »Det var en kultur med styrka vid roten och skönhet i blomman. Men den föll med friheten, och öfver begges grafvar hafva steppernas vilda horder i nära hundra år ohämnadt trampat--».
Källa: Project Runeberg ·