Sida 349
17. Den polska rörelsen och den italienska resan
SVERIGE OCH POLEN.
349
för ärlig att icke tro pà sina ord, äfven om de målade fantasiens drömbilder. — — —
Svenskarnes Pultava-fester gingo icke förbi, utan att väcka uppseende öfverallt i verlden. Lifligast var intrycket i Italien och Polen. Adresser anlände från Italien till Sverige, en afgifven af ett sällskap i Milano (Accademia Fisico-Medico-Statistica) och uttryckande det hoppet, att den store konungens bild snart måtte blifva rest på någon öppen plats i Stockholm — »exoriare aliquis illis ex ossibus ultor» — och en från Italiens Società Archeologica, ett sällskap, der Garibaldi var hederspresident. Adressen visar oss samma uppfattning af Pultava, som de svenska patrioterna redan hade förkunnat. Pultava verkade som ett nederlag för friheten, »för alla de folk, som lefde af frihetens luft, emedan de i denna olycka sågo ett hämmande af de stora politiska ideers utveckling, hvilka nu lyckligtvis gjort sig gällanda».*
I Polen och hos Polens emigranter i Frankrike väckte denna anti-ryska rörelse i Sverige, denna demonstration mot Polens egen bödel, en af förhoppningar om ett understöd mot Ryssland genomväfd och närd entusiasm för Skandinavien. Redan under Pultava-festen kom det ett telegram från polska emigrationens ledare i Paris, en af Polens ädlingar, Constantin Czartoryski, och det upplästes för publiken under bravorop och applåder. Så följde en ny adress, likaledes från Frankrike, afgifven af den polska emigrationen i Paris. Der ser man en skymt af den politiska baktanke, hvilken måhända utgjorde sjelfva kärnan i hänförelsen. Der kallade man Ryssland »vår gemensamme fiende». Der sade polackarne, att de delade Sveriges hopp om, att Ryssland, denna skam för Europa, måtte utrotas. »Må derför det officiella Ryssland fira minnet af edert nederlag; dess glädje skall icke vara långvarig. Alla af Ryssland förtryckta foik skola förena sig i eder sorg och skola stå vid eder sida på befrielsens dag».
An klarare uttrycker sig polackarnes ungdom, hvilken i augusti 1862 afsänder en adress till ungdomen i Sverige. Här synes Pultava-festen uppfattas som en krigsförklaring.
. * Garibaldi sjelf sände en adress, der han sade: »Vore Sveriges frihet och oberoende i fara, skulle jag bönfalla om, att kung Karl ville göra mig den^äran att få draga mitt svärd i^de tappre svenska krigarnes led, hvilkas^ namn äro oskiljaktiga från minnet af Karl XII:s lysande segrar.»
Källa: Project Runeberg ·