Sida 380
18. Blanche och representationsfrågan
380 BLANCHE OCH BEPRKSENTATtONSFRAGAtf.
dagen, och detta förslag förekommit till afgörande under mars eller april detta år, så hade det bestämdt blifvit antaget,
hur radikalt det än varit.---- Låtom oss då alltid,
mine herrar, hafva ett sådant förslag hvilande eller vaggande på tidens ström! Hvem vet, vid hvilken guldkust det förr eller senare kan hamna! Väntom allt af slumpen, när vi icke kunna vänta något af landets eget sunda förstånd, egen goda vilja!»
Slumpen —■ det är ordet, hvar skulle man finna den? Jordmånen var beredd, hur skulle man bruka den! Folket var intaget af en fosterländsk stämning. Halfsekelsjubileet, Italiens frihetsstrid, skarpskytteidén hade väckt den och eldat den.
Slumpen — det vill säga en nyck af ödets lag! Det vill säga en väntan på detta oberäkneliga något, hvilket såsom gnistan, utkastad på måfå, tänder och gör ett bål af den ringaste lilla kärfve.
Så gingo några månader, utan att slumpen kom. Lärkan, som jublade öfver våren, flydde; sommaren var förbi och hösten vaknade. Blanche hade icke tålamod att speja efter sin slump, och den 17 oktober uppträdde han i ståndet, väckande ett förslag om en skrifvelse till regeringen, hvilken skulle framtvinga en reform — eller omstörtning. »Ett sådant förslag» — sade han — »som ställer regeringen i spetsen icke blott för den reformälskande delen af representationen, utan äfven för hela folket, bildande liksom ett arrièregarde åt reformvännerna, ett sådant förslag måste åstadkomma en påtryckning, så stark och mäktig, att den vanliga motståndskraften skulle böja sig derför likasom röret för vinden.» Sjelf ville han antaga hvad reformförslag som helst, blott det kunde utrota den förderfliga ståndsprincipen.
Sju dagar senare återkom han till ämnet. Då sade han öppet, att om förslaget ogillades, egde man endast ett sätt att åstadkomma en lösning. Sättet var en omstörtning genom våld —■ revolution. »Belgien», sade han, »beträdde denna väg 1830 och erhöll genom revolutionen sin fria statsförfattning. På samma väg erhöll Danmark 1848 sin, och nu har Sardinien sedermera också på denna väg fått sin.»
Borgarståndet och bönderna gjorde såsom han ville, de afläto en skrifvelse till regeringen med begäran, att konungen vid nästföljande riksdag måtte framkomma med förslag till representationens fullständiga ombildning. Och
Källa: Project Runeberg ·