Sida 381
18. Blanche och representationsfrågan
AGITATIONEN VÄXEE.
381
icke nog härmed; reformvännerna i stånden sammanträdde och öfverlade om de åtgärder, som kräfdes. Frågan, som gälde att söka framtvinga en reform, utvecklades af Blanche och riksdagsmannen Uhr. Derefter blef en stor så kallad »centralkomité» väld, hvilken, med talrika filialer i landsorten, skulle hafva sitt högqvarter i Stockholm och agitera dels genom anskaffande af namn på petitionslistor, dels genom utgifvande af småskrifter i ämnet. Penningar skulle insamlas och programmet lydde: tvåkammarsystem, samfälda val, ståndens och ståndsrepresentationens upphäfvande. Komitén utgjordes af tio ledamöter: friherre H. Hamilton, Björck, L. J. Hierta, Tersmeden, Blanche, G. Cederschiöld, Lovén, Johan Pehrsson, Anders Gudmundsson och Almqvist från Norrbotten. Äfven filialerna bildades inom kort, och i slutet af december 1860 egde man mer än fjorton hundra listor kringspridda öfverallt i Sverige, i städerna och på landsbygden.
Nu blef det verkligen hvad man kallar luft i luckan. Pressen agiterade för »nationens lifsfråga». Än hette det, att stånden voro »medeltida feodalinrättningar». An liknades svenskarne, jemförda med norrmännen, vid »aktieegarne i gamla Yngve Frej bredvid intressenterna i ångfartyget Aros». Än gälde det vårt »trassliga och lappade fyr-kammarsystem». * Än yrkade man öppet på en våldsammare omstörtning. Så till exempel hette det i Norrköpings Tidningar: »Skall den svenska nationen vänta att erhålla en helgjuten representationsförändring till dess alla de aristokratiska fördelningarna blifva ense om ett förslag, som i samma grad som den nuvarande riksdagsordningen ser deras intressen till godo, så får den vänta in saeculis saeculonim, i fall ej någon yttre påstötning à la 1848 — och en sådan kan vara närmare för dörren, än man i allmänhet tyckes föreställa sig —- tvingar svenska nationen att blifva ett enda folk, för att ej falla i spillror.»
Det konservativa Allehanda uttryckte sitt misshag. Hvarför? säger Blanche i ett genmäle i sin tidning. Är det då så himmelsskriande, hvad man nu begär? Har man icke i femtio år sträfvat efter att nå det? Och hafva ej nästan
* Se Göteborgsposten, Hallandsposten, Sölvesborgsposten, Vestmanlands läns tidning, Dalpilen m. fl. för 1860. På nyåret 1861 uppmanade Göteborgs Handelstidning framstående män af adeln och presterskapet att utfärda cirkulär till ståndsbröderna med begäran, att dessa skulle afsäga sig sin sjelfskrifna representationsrätt.
Källa: Project Runeberg ·