Sida 382
18. Blanche och representationsfrågan
382 BLANCHE OCH REPRESENTATIONSFRÅGAN.
alla civiliserade nationer fått det och prisat det som en stor och ljuf lycka! Endast här söker man göra allt för att hindra det. Hvarför? Jo, emedan Allehanda är kränkt. En och annan börsmagnat, hvilken det agiterat för, hade ej blifvit riksdagsman under det sista valet. »Och af sådana motiv skyr man icke att sätta på spel nationens vigtigaste lifsfråga! Vi hafva icke ett enda ögonblick trott på något resultat af denna originella manöver, ty att tro detta vore det samma som att betvifla nationens sunda förnuft och naturliga rättskänsla. Antingen nu Dagligt Allehanda får några prenumeranter mer eller mindre, och antingen Pål eller Per blir riksdagsman för Stockholm, så skall den stora frågan gå fram, trots alla småsinnets bemödanden. Vida svårare impedimenter har den allsmäktiga tidsandan ur vägen röjt.»
För August Blanche gäller det hvarken nu eller någonsin partiers, personers eller det egna jagets fördel. Blanche ser den fosterländska idén, ljus och skön, troende på dess kraft att skänka friheten en landvinning, troende på dess makt att gifva mer lycka åt folket. Allt annat vill han icke och han han icke se.
Han förargades öfver motståndet och motpartiets gräl, men på samma gång var han intagen af en glad och frisk känsla, på samma gång var han öfvertygad om en stundande reform. De växande sympatierna för den sak, han gjort till sin, och de växande petitionslistorna rundtom i landet verkade på hans själ med föryngringens hela styrka. »När man ser allt detta» — skrifver han jublande —- »och ställer vid sidan af denna stora fråga nationalbeväpningen, begge med samma allvar och kraft bearbetade och utvecklade, så synes det verkligen, som uppginge en föryngringens eller pånyttfödelsens dag för det gamla Sverige. Särdeles uppfriskande och trösterikt är det väl att veta sig tillhöra en tid, som icke helt och hållet nedsjunker i likgiltighet för det allmännas stora angelägenheter.»*
Torsdagen den ii april 1861 samlades på upprop af reformkomitén i Stockholm fyra hundra reformvänner i La Croix' salong. Der kom man öfverens om, att saken nu var mogen, — representationsreformen kunde ej längre uppskjutas — samt att en mängd adresser skulle utfärdas och undertecknas. Der talade Blanche om revolutionernas trollkraft. »De kunna förliknas» — sade han — »vid dessa
* Illustrerad Tidning 1861, N:o 5.
Källa: Project Runeberg ·