Sida 399
19. Året 1865
FÖRK DRABBNINGEN.
399
och ingripa vid behof. Andra hade hört, att styrelsen ville afväpna dem. Andra åter fruktade för en ny Bartholo-mæinatt.
Pressen var i hög grad bitande och sarkastisk, särskildt reformvännernas organ, Aftonbladet. Så till exempel innehöll det i slutet af oktober en djerf liten artikel Om fullmaktsväsendet på Riddarhuset. »Frihetstidens korruption» — hette det der bland annat — »som florerade genom fullmaktsväsendet till den grad, att man kunde räkna ända till 1,000 medlemmar, som deltogo i landtmarskalksvalen har aldrig helt och hållet släppt Riddarhuset. Fullmaktschackring och respengar åt hufvudmän hafva hört till ordningen vid alla de riksdagar, då vigtigare frågor varit å bane.» Så följer en lista på principaler och fullmäktige. De förra äro torpare, soldater, sergeanter, konstaplar, beridare, skeppare, inspektörer. De senare grefvar Rosen, Lewenhaupt och Posse, friherrarne Leijonhufvud, Cederström m. fl., och efter denna uppräkning af soldater och befäl kommer tidningen fram med följande beska anmärkning: »När man hör de från adeln utgående beskyllningarna mot representationsförslaget såsom olämpligt, emedan det icke tager hänsyn till klassens gemensamhetsband, måste man med blicken på det samband, som eger rum mellan Riddarhusets fullmäktige och deras principaler, frestas att taga beskyllningen såsom ett skämt. Här ser man målaremästaren utse kammarherren till svenska folkets representant, bagaren en major, skepparen en öfverste, sergeanten en advokatfiskal, kyrkoherden en kapten, arrendatorn och torparen sin godsegare eller husbonde, studenten en professor, soldaten sitt befäl, banmästaren sin öfveringeniör, bonden öfverstar och fideikommissarier; ja, man synes till och med hafva förskaffat sig fullmakter från armén.»
Utskottsvalen i borgarståndet gingo ej efter önskan. Björck och de liberale ■— Blanche, Hierta m. fl. — öfvervunnos af motpartiet under Muréns befäl. Då lästes i Aftonbladet följande manifest: »Må det ofantliga flertalet af politiskt tänkande och oberoende personer öfver hela landet under den närmast kommande tiden liksom bilda ett enda stort reformmöte i permanens, som med den största uppmärksamhet följer saken i alla dess utvecklingsfacer, ständigt färdigt att lemna den allmänna meningens kraftiga stöd åt konungamakten och åt folkets valda representanter.»
Källa: Project Runeberg ·
