Sida 47
2. Tidens karakter och pressförhållanden
JULIREVOLUTIONEN' 1 8 3 0.
47
männen. Bidragen skulle användas »till de tappres belönande, som i Paris blifvit sårade under striden för friheten den 27, 28 och 29 juli och till understödjande af efterlemnade enkor, barn eller fattiga slägtingar till dem som fallit i denna strid.» Ty — skrifver han i sin lågande uppmaning — »intet folk på jorden kan i så hög grad som det svenska i dessa händelser återfinna en afbild af sin egen forntid, af de fosterländska dygdernas högtidsdagar, då svenske mäns röster skallade från dal till dal och följdes af allt folk emot maktens lejda härar — —- för sedernas helgd, för lagarnes skydd och för svikna eders hämnande. Intet hjerta i vår verldsdel bör klappa mer lifligt för den borgerliga frihetens fortgång och utveckling än det svenska, som i arf mottagit en aldrig nedtryckt sjelfständighet, en aldrig qväfd frihetsanda.»
I december 1830 är »liberalismens hastiga spridande» grundtemat i Lörd Bloomfields memoarer från svenska hofvet. En broschyr hade kommit ut, öfversatt från franskan, »Den äkta parisiska katekesen till hufvudstadens och de-partementernas tjenst, tillika med läran om tron, hoppet och kärleken, af en ex-seminarist.» Skriften konfiskeras, och Bloomfield säger: »Jag har läst stycken deraf, hvilka äro hädiska och upprorsstiftande.» En prest vid namn Rådberg nekas att predika, derför att han vill utsprida vissa anstötliga läror, särskildt, skrifven Bloomfield, om »oroligheterna i Europa och om den impuls, som gifvits mennisko-slägtet att sträfva framåt till frihet och förädling, hvilket allt han tillämpat på Sveriges tillstånd.»
Midt på första söndagen i Adventet uppträder han i en af Stockholms kyrkor på predikstolen och säger, att mensklighetens och frihetens sol börjar gå upp, »att en ny tid kommit för samhällslifvets utveckling, ett nytt lif af ljus och frihet för dessa samhällsklasser, som suttit i mörkret och dödsens skugga, en ny tid, då en mångdubblad gemenskap mellan samhällets medlemmar, ett innerligare samlif
äfven mellan folken, en frigjord yttranderätt---icke
mera skola medgifva möjligheten, att en del af medborgarne strafflöst förhäfva sig öfver och förtrycka de öfriga, njuta utan arbete på deras bekostnad och i dem se blotta verktyg för sina jordiska syften och varelser af lägre ordning.» Kort efter denna djerfva och upproriska predikan se vi honom i Enkhuset sjelfva annandag jul, dundrande mot de
Källa: Project Runeberg ·