August Blanche och hans samtid

56 UNGDOMSPERIODEN I UPSALA OCH STOCKHOLM.

Åkerstens schweizeri lockar vid Stora torget, Schylander och Norbergs med sina »fröjder» vid Drottninggatan, och midt emot Schylanders ligger Tidlunds lokal, så att färden mellan dem blir ett nytt Scylla och Charybdis.

Och Blanche får sig ett rum och går till hvila, trött af resan. Klockan 10 hör han brandvakten komma släpande med sin sax. Han hör brandvaktens rop »klockan är tio slagen», han hör, hur det ger eko i alla närliggande gathörn;

Upsala på 1830-talet.

oaktadt statuterna ligga icke studenterna. Då och då förnimmer han äfven bullret af kägelklot, ett i universitetsstaden »permanent åskdunder»; då och då väckes han af det mest djuriska skrål, och en gång måste han upp vid ljudet af en musik, så skarp och infernalisk, att örhinnorna darra. Det är turkiska musiken, som drager förbi hans dörr med eldgafflar, grytlock, portnycklar, hvisselpipor, gongongs, trianglar och dylika instrument, anförda af studenterna Kasper och Sven Wijkman, bröderna Buller och Bång, Vesterås-bispens söner