August Blanche och hans samtid

BLANCHE I UPSALA.

57

Nästa dag infinner sig Blanche på nationen, uppvaktar kuratorn och föreställes för rektorn. Han går till konsistorium och väntar ute i förmaket och uppbygger sig en stund med dess förskräckliga målningar, hufvud utan kroppar, kroppar utan hufvud, bilor, halshuggning, Kristian Tyranns blodbad. Han skrifver såsom student sitt namn i matrikeln;-han aflägger studenteden, der han lofvar och svär att »med lif och blod försvara Riksens Ständers fri- och rättigheter» och »alt troget efterkomma, hvad universitetets stadgar de studerande föreskrifva», och derigenom lofvar han vida mer än han kan hålla, ty statuterna äro gamla, från 1655, och tillika så småaktiga, att ingen menniska följer dem. Han begifver sig till dekanus vid filosofiska fakulteten och in-skrifver äfven der namnet Blanche i en matrikel.

Och Blanche börjar sitt lif i den lilla torfbetäckta staden. För 3 kronor i veckan får han middag hvarje dag; för 4 kronor i veckan får han äfven äta qväll; för 15 kronor i månaden får han fem rätter och smörgåsbord. Dubletten kostar ej mer än 75 kronor för år.

Men Blanche har små tillgångar och lefver troligen sparsamt och äter sin enkla middag för 12 skilling hos Lambys. Och de 500 kronor, som en student skulle lefva godt på, eger nog icke Blanche att under året disponera.

Deremot har han gladt lynne, god röst och qvickhet; gerna deltager han i ett och annat upptåg. »Den tiden» —-berättar han — »hörde det till studentlifvets roligaste tidsfördrif att gå hem till hvarandra och städa, d. v. s. vända upp och ned på allt som fanns i rummet, tömma vatten ur karaffinen och hälla dit aska i stället, vräka sängkläderna under sängen och i stället bädda med vedträn, öfver hvilka man sedan bredde lakanen och täcket, med mera dylikt mer eller mindre sinnrikt I»

Om han spelade någon roll i ringdanserna på torget, om Upsala gesäller fingo stryk af hans knytnäfvar, vet man icke nu, men erinrar man sig barnaåren, slaget på Brunkeberg och den blodiga bataljen i Sista styfverns trappor, torde det icke alls vara omöjligt, att Blanche, hvars ideal voro kämpen Ubbe och eröfraren Hannibal, någon gång deltagit i dessa tidens studentnöjen. Åtminstone har han sett dem, beskrifvit och besjungit dem. Så till exempel sjunga några studenter i Läkaren.