Sida 62
3. Ungdomsperioden i Upsala och Stockholm
62 UNGDOMSPElilODBN I UPSALA OCH STOCKHOLM.
De täppte lufttätt in sig Uti sin kammarverld Och stekte husligt äpplen I mörjan på sin härd.» *
En annan af de strömningar i stadens andliga lif, som efterlemnande spår i August Blanches sinne, var öfvergången i smaken på det poetiska området. Fosforisternas romantik började maka åt sig och dyrkades, enligt Orvar Odd, blott af »några trofasta, ömma själar, för hvilka de poetiska ka-lendrarne hade blifvit ett evangelium, men den lefde som krukväxt, utan frodighet och utan egentlig odeur». Atterbom sjöngs, men mera af pietet, och det gamla svärmeriet för den tyska romantiken utträngdes af kärleken till en mindre dunkel diktning. »Vi behandlade med en viss likgiltighet den Bruzelianska upplagan af Deutsche Classiker» — säger Orvar Odd — »och det förr oerhörda tilldrog sig numera ej så sällan på bokauktionen, att Fouqués Undine slogs bort för en lumpen tolfskilling, detta verk, värdt ett konungarike.» Man vågade ännu mer, man gjorde narr af fosfori-sterna och tillverkade små bouts-rimés af rimmen i deras arbeten. Flistring, förbistring, gnistring; purpurtjusning, aria-ljusning; andevinkning, skaldeblinkning; astralisk, dvalisk; delfisk, fjällfisk; urlifseter, potäter — så lydde charadema, och August Blanche profvade nog sin styrka i att lösa dem.
Redan 1838 yttrar han sig i ämnet i en »oteatralisk återblick» af den 17 februari, hvilken är epilog till hans broschyr Tuppfäktningen. Med glädje helsar han det nya Litteraturbladet, som, efter hvad han påstår, vantrifves »bland Upsala liiteraturförenings dammande och flammande, gnistrande och flistrande folianter». Följande år skärper han detta omdöme i Freja. Då Atterbom inkallades i Svenska Akademien, tyckte han, att hon hellre hade bort välja P. A. Wallmark. Denne hade försvarat »det sunda vettet och den
* Äfven Aftonbladet synes hafva banat sig väg till en och annan ung student. Ruda skrifver i Bref om Upsala akademi till en vän i landsorten (1833): »Han (vännens son) är i högsta grad liberal, läser postdagligen Aftonbladet och tänker aldrig på julirevolutionen utan att gjuta förtjusningens tårar.» Ruda tillägger dock ironiskt:
»Du kan vara lugn, min vän, det ger sig nog med tiden. ----Din
svåger kanslirådet kan utan fruktan när som helst hitsända sin hoppfulle herr son.»
Källa: Project Runeberg ·