Sida 95
5. Det minnesvärda året
STÄMNINGEN I SVERIGE
95
Minerva hade sålunda ej så orätt i sin förklaring, »att alla dessa indragningar blefvo ett slags reklam». Så säger äfven Beskow i en artikelserie Systemet, synlig i Svenska Biet 1840. Der roar han sig först åt oppositionstidningarnas klagomål. »Indragningsmakten» — skrifver han — »har vållat, att flere tidningar, som skolat utkomma klockan fem, ej kunnat utgifvas förrän klockan half sex, och har tvungit tidningsutgifvare att ändra en, stundom två bokstäfver i tidningens titel. Man har varit nödsakad att utbyta den ansvariges namn från Per till Pål, Olof i stället för Anders, Truls för Jöns o. s. v., hvarigenom upplysningens heliga sak lidit mäkta afbräck.» Så tager han i skärskådande indragningarnas verkan på de olyckliga tidningarnas affärer och prenumerantantal. »Vidare» — skrifver han — »har hvarje indragning småningom på ett ledsamt sätt ökat prenumeranternas antal, så att till exempel en tidning, för hvilken från början blott behöfde uppläggas 1,000 exemplar, slutligen måst underkasta sig en upplaga af 5,000 exemplar utom lösa numror, hvilket med stora inkasseringar och dylikt vållat egaren mycket obehagliga besvär.»
Här kunde man tillämpa det bekanta ordspråket: intet ondt finnes, som ej har något godt med sig! Allt beror endast på hvilken synpunkt man anlägger. Hierta hade nämligen icke heller så orätt, då han efter Richelieu citerade detta utrop: »Skrif tre ord på en papperslapp, så skall jag sätta er på Bastiljen!»
Dessutom blomstrade favoritväldet och Braheväldet. En obetydlig notarie i Göta hofrätt, Nerman, blef, såsom broder till regementsläkaren vid Hästgardet, husläkaren hos detta gardes chef, Brahe, utnämd till häradshöfding i en af rikets domsagor, derefter till sous-chef i favoritens riksdagskansli, derefter till t. f. polismästare i Stockholm, lagman, underståthållare och t. f. justitiekansler — detta trots konseljens enhälliga motstånd.
Det märkvärdiga året 1838 inleddes i Aftonbladet af en nyårssång med omqväde: »den blinda lydnaden är slut». Sedan följde artiklar mot excellensen och mot Nerman. Främst märkes en uppsats Om juridiska gunstlingar, tydligt utpekande den hatade justitiekanslern, hvilken stäldes vid sidan af generalprofossen Göran Persson. »Der dylika grundsatser få råda någon längre tid» — hette det — »blir domaremakten snart hel och hållen en kår af beredvilliga
Källa: Project Runeberg ·