Sida 541
6. Fönsterrutan
hämdkm,
541
honom till sig med ena handen och pekande med den andra pä sina blödande sär.
Ofta tycker man sig under sjelfva drömmen hafva ett dunkelt medvetande af, att det icke är nägot annat än en dröm, och, i fall den är elak, arbetar man af alla sina krafter för att blifva vaken. Levander arbetade för att bli vaken och vaknade också med ängestsvètten i pannan.
»Gud ske lof att det var bara en dröml» pustade han, gnuggande sig i ögonen med ' täcket, för att öfvertyga sig att han var vaken.
Men det. var ett underligt uppvaknande, ty fastän Levander, för att göra sig ännu mer förvissad derom att han-ej drömde, satte sig upp i sängen och fattade med händerna i den hvita sänggardinen, kunde han likväl ej befria sina ögon frän den förfarliga syn, han haft i drömmen. Han säg ännu, att ett ansigte riktade sina vilda ögon pä honom och att ett blodrödt här flammade kring detta ansigte. Allt detta säg han tydligt vid nattlampans dunkla sken. Han kände igen nattlampan och det lilla bordet, hvarpä den stod; han kände igen sängkammarens alla möbler; allt var som det borde vara; — men — men dessa vilda ögon, detta bleka ansigte, dessa blodröda lockar, denna bleka gestalt, hvars konturer blefvo allt tydligare, hur ville han förklara sammanhanget dermed?
»Kan jag dä aldrig bli vaken en gäng?» ropade han och stack ena benet utom sängkanten, för att lemna bädden.
»Ligg stilla, ty ni kommer aldrig ur denna sängl» hördes en röst, som förlamade Levanders ben och pressade nya svettdroppar frän hans panna.
»Ros... Ros!» skrek den yrvakne, skakande tänderna af dödskyla.
»Vi. ha gått om hvarandra pä aftonqvisten,» sade skräckgestalten; »för medan ni gick att söka mig, sä gick jag och sökte er, och hur det var, sä räkades vi slutligen.»
Nu fann Levander ändtligen att han var vaken; men han skulle hafva gifvit bort allt hvad han egde, om han kunnat byta bort denna fasansfulla verklighet mot den fasansfullaste dröm. Hastigt repade han mod, reste sig upp igen och tog raskt efter puffertarne, som han visste sig hafva lagt pä nattbordet; men de utsträckta händerna drogos tomma tillbaka, ty endast nattlampan fanns pä bordet.
Källa: Project Runeberg ·
