Sida 127
121
igenom erhölls, nedlade den preussiska regeringen året derpå en linie om 200 mils längd, hvilken likväl ej länge kunde begagnas.
Till följd af ofullkomligheten hos de för guttaperka-öfverdragets påläggande då använda mekaniska tillställningar, kom tråden på flera ställen mot ytan af detta öfverdrag i stället för att ligga i dess midtellinie. Dessutom hade man begått det misstaget att anväiida vulkaniserad eller svafvelblandad guttaperka, hvars svafvel angrep koppartråden. Den sålunda bildade svafvelkopparn sönderdelades af den galvaniska strömmen. Derigenom likasom förmultnade guttaperkan till en osammanhängande, svampartad massa, som lätt genomträngdes af vattnet. Äfven var guttaperkaöfverdraget från början ofullkomligt genom en mängd deruti befintliga blåsor och fördjupningar; hvarförutom man hade nedlagt tråden på ett djup af endast 1l/2 à 2 fot.
Äfven i Danmark gjorde man en dylik misslyckad anläggning i större skala.
Liniens framdragande under jord har alltid emot sig, att det faller sig jemförelsevis alltför dyrt, samt att fel på sådan ledning äro svårare att påträffa. Det företräde, underjordsledning med skäl kan sägas hafva framför luftledningen, skulle bestå deruti, att den ej är så lätt åtkomlig för illvilliga personer eller utsatt för skada af storm, omkullfallande träd o. d. Också drager man linien under jord numera endast vid dess inledande i större städer, eller när man skall passera segelbara vattendrag, öfver hvilka tråden ej kan spännas, vare sig för deras bredd eller för segelfart, som på dem eger rum.
Den ledning, som i det sednare fallet används, kallar man undervattens-ledning eller subaqvatisk ledning. Den ledning, som framdrages under haf eller hafsvikar, kallar man underhafsledning eller submarinledning. Med underjordsledning menar man egentligen en sådan ledning, som är framdragen under jorden utan att gå under större vattensamlingar.
Till dylika ledningar använder man helst kablar. Hos dessa åstadkommes isolationen medelst guttaperka eller gummi, med hvilket ämne den ledande koppartråden är omgjuten. Till skydd mot yttre våld eller nötning är isoleringsämnet åter omlindadt med jerntråd.
Kap. VI.
Om liniefel och deras begränsande.
§ 41. Liniefelen äro, likasom stationsfelen, af trenne slag: afbrott, afledning och. kontakt.
Afbrott kallas felet, när tråden gått af. Afbrottsändarne kunna dels hänga i luften eller ligga på marken mot isolerande ämnen (såsom stenar, torr jord eller sand), dels ock ligga mot ledande ämnen (vatten, fuktig jord). I förra fallet erhålles utåt linien ingen eller endast obetydlig ström; i det sednare fallet
