Sida 7
INLEDNING.
Af berättelser från äldre tider inhemtas, att man redan då sökte träffa anstalter för att kunna hastigt meddela sig på långa afstånd.
Den persiske konungen Darius Hystaspis skaffade sig skyndsamma meddelanden från de yttersta landsändarne af sitt rike genom poster, som, på afpassade afstånd, uppstäldes på höjderna. Dessa poster, hvilka kallades »konungens öron», fortskaffade, medelst ropande, underrättelserna med en hastighet, som uppgifves till 30 dagsresor per dag.
Om man får tro hvad Æschylos uppgifver i sitt sorgespel »Agamemnon», så har underrättelsen om Trojas fall blifvit redan samma natt meddelad till Grekland medelst signaleldar. De stationer, på hvilka dessa signaleldar blifvit upptända, äro till och med namngifna: Ida i Troas, Hermäos på Lemnos, Athos, Makistos på Euboea, Mesapios i Boeotien, Kithäron, Ægiblanktos i Megaris och Arachnäos i Argolis.
Enligt Herodots berättelse lät konung Perseus fortskaffa underrättelser medelst fackelsignaler. Hannibal skall i Spanien och Afrika hafva låtit uppbygga fasta torn till stationer för sådan signalering.
Medelst fackelsignaleringen lärer man hafva kunnat meddela ej blott ett visst tecken, hvars betydelse var på förhand aftalad (t. ex. för att tillkännagifva om en viss händelse inträffat eller ej), utan äfven fullständiga underrättelser i afseende på oförutsedda händelser. Kleoxenes och Demokritos (450 år före Christi födelse) skola hafva anordnat ett fackelsystem så, att hvilken bokstaf som helst kunde utmärkas medelst facklor. Alfabetets 25 bokstäfver placerades för sådant ändamål så, att de bildade 5 vertikala och 5 horisontala rader. För att utmärka, uti hvilken vertikal rad den bokstaf fanns, som skulle angifvas, begagnades på ett ställe 1, 2, 3, 4 eller 5 facklor. På något afstånd härifrån utmärktes den horisontala radens ordningsnummer likaledes genom ett visst antal facklor.
Ännu i början af det sjuttonde århundradet var man dock ej kommen längre i konsten, än att Kessler kunde såsom en uppfinning framlägga sitt förslag att utmärka en viss bokstaf på det sättet, att man uti en tunna insatte ett lysande föremål och öppnade samt tillslöt öppningen framför detta föremål ett visst antal gånger.
År 1684 uppträdde engelsmannen Robert Hook med sin uppfinning, som gick ut derpå, att man med rörliga linealer bildade geometriska figurer, hvilkas betydelse var på förhand bestämd; och år 1765 uppställde hans landsman
