Sida 17

Kap. I. Grunddragen af den elektromagnetiska telegrafien, de särskilda telegrafapparaternas ändamål och förbindelse sinsemellan m. m.

§ 1. Den elektriska telegrafen fortskaffar de signaler, som för telegraferingen användas, ända fram till den person, som skall uppfatta dem. Den fråga, som vi till besvarande först framställa, blir: medelst hvilken drifkraft framskaffas signalerna, och hur framskaffas signalerna medelst denna kraft?

Ur det galvaniska batteriet hemta vi drifkraften.

Det galvaniska batteriet består af flera galvaniska elementer, förenade sinsemellan på ett visst sätt.

De galvaniska elementer, som för närvarande hos oss till telegrafiskt ändamål användas, bestå af följande hufvuddelar:

1:o Metallerna kol och zink såsom fasta elektromotorer (elektricitetsuppväckare); 2:o ett yttre kärl af glas och ett inre kärl af hårdbränd lera (lercellen); samt 3:o, såsom fuktig ledare omkring kolet, hvilket ställes i det yttre kärlet, vatten med tillsats (efter volym) af 1/20 eller högst 1/10 svafvelsyra med eller utan tillsats af sönderstött surt kromsyradt kali; och, såsom fuktig ledare omkring zinken, hvilken ställes uti lercellcn, antingen endast vatten eller vatten med en ringa tillsats af svafvelsyra eller ock vatten med tillsats af chilisalpeter eller något annat lämpligt salt. Uti figuren 1 (se följande sida) visas a) kolet med sin »armering», bestående af en kopparring, på ett ställe utböjd från kolet och der försedd med klämskruf; b) zinken med den dervid fastgjutna koppartråden och den på tråden skrufvade kopparplattan (hvilken äfven genom slaglodlödning bör vara förenad med koppartråden); c) glaset; d) lercellen; e) det hopsatta elementet.

Af flera elementer bildas ett batteri vanligen på det sätt, att hvarje föregående elements zink förenas med det närmast följande elementets kol, derigenom att den på zinkens koppartråd befintliga plattan instickes uti kolarmeringens utböjning samt fastklämmes mot kolet medelst klämskrufven. Sedan batteriet blifvit sålunda sammansatt, bör det första elementets kol och det sista elementets zink stå fria, d. v. s. utgöra »poler» eller batteriets slutpunkter.

Fig. 2 (se följande sida) visar ett galvaniskt batteri bestående af fem elementer, »satta efter hvarandra».

Skannad sida 17