Read Runeberg

Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799)

Originalsida 307
Originalsida 307
Originalsida 306
Originalsida 307
306–307

Sida 307

3. Försök till författningsrevision

i församlingen och aflade en högtidlig ed på konstitutionen. Att de deputerade under ceremonien satte sig och betäckte sina hufvuden, rågade måttet af den förödmjukelse han i denna stund kände. Antagandet vållade emellertid en allmän glädje. På Lafayettes förslag beslöts s. d. amnesti för alla hittills begångna förbrytelser mot revolutionen, och den 30 September afslutade den konstituerande församlingen under Thourets ordförandeskap och i konungens närvaro högtidligt sina arbeten.

Innan vi lemna den konstituerande församlingen, återstår oss nu blott att kasta en blick på författningen sådan den framgick ur slutredaktionen, samt att därvid komplettera den föregående framställningen af de konstitutionella lagarna.

Förklaringen om de mänskliga rättigheterna intogs oförändrad, men vid slutredaktionen insattes äfven en framställning af de allmänna principer och rättigheter, som särskildt den franska konstitutionen garanterade. Naturligtvis blef detta i mycket blott en omsägning af den allmänt-mänskliga rättighetsförklaringen, men några punkter förtjäna dock att framhållas. Sålunda stadgas adelsskapets och de andliga ordenslöftenas upphäfvande såsom fundamentala grundsatser och detta i sådan utsträckning, att fransmän förlorade sin medborgarerätt genom anslutning till utländska sällskap, som hvilade på vare sig det förra eller de senare. Å andra sidan garanterades rätten att fritt förändra vistelseort (således äfven att emigrera). Kostnadsfri folkundervisning utlofvades; vid definitionen på friheten gjordes här den förändringen, att den sades bestå i att göra alt, som ej skadade andras rättigheter eller den allmänna säkerheten; äfven suveräniteten definierades närmare, och därvid visade sig hvilken motsägelse blef

Källa: Project Runeberg ·