Sida 96
X
eller för att bjuda sina gäster god natt. Plötsligt kände han en hand, som lade sig på hans axel. Cas- sini vände sig om och såg en robust och bredaxlad man, hvilken utan att säga ett ord ryckte honom ned för trappan med en fart och styrka, som han icke var i stånd att motstå. Han fordrade ej heller någon för- klaring öfver denna våldsgerning, ty han kände man- nen. Det var brigadieren Brancioli som han för ögon- blicket trodde väl förvarad nere i Guagno till sam- mans med hans gensdarmer.
»Du håller gille i qväll, utbrast brigadieren, då han kommit ned — »låt oss tala ett förståndigt ord med hvar andra och kom icke med undanflykter. Du känner mig, Cassini, och hyser väl icke någon synner- ligen stor lust att göra en liten promenad ned till häktet i Casteluccio? — Hur många har du der uppe af de fredlösa?<
Cassini hade blifvit likblek, han hostade och hvi- skade:
»Tre.«
»Är det kända karlar?«
Herre Jesus! Jag blir olycklig, om jag säger det.«
»Det går mera illa för dig, om du inte säger det.«
Två män kommo fram och stälde sig vid sidan af brigadieren, båda med karbinen i armen.
»Hvem har du der uppe?» upprepade Brancioli, »se
Källa: Project Runeberg ·