Sida 132
ve AR | i ART k År Poe ' es Pr
högar splittrade klippstycken, uppstaplade utan begrepp om den lodräta och vågräta linjen och med tak af
SS samma material som väggarne. Ett fyrkantigt hål
or tjenade till ingång, dörrar existerade icke, fönster ej 2 3 heller, och blåst och regn hade obehindrat tillträde 3 öfverallt. Uppe vid takskägget sågos några små hål, . hvilka i nödfall kunde begagnas:som skottgluggar och 2 som läto en liten strimma ljus falla ned i de mörka
rummen innanför. På flere kojor hade den ena sidan sjunkit samman i en stor hög. Väggen saknades alltså, och denna brist hade man afbjelpt genom att stapla andra stenar öfver högen och dölja resten af öppnin- gen med grus, löf och grenar från de närmaste träden. Det är lika omöjligt att gifva en blott någorlunda fyl- lig skildring af hvad här mötte ögat som att tro nå- gon menniska i stånd att finna sig i det elände, hvarom
dessa boningar talade.
XIII.
P2
5 Paola vaknade, stod Zevaco och fröken Fleuron & vid hennes sida för att hjelpa henne ned från hästen. Hon såg sig förvånad omkring, en svag rod- =
C nad färgade hennes kinder, då hon kände den trofasta
