Sida 109
3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar
SMEES ELEMENT.
109
FIG. 55.
4en äldre uppfann år 1829 en sådan stapel och Daniéll konstruerade år 1836 den efter honom benämnda konstanta stapeln, hvilken ännu allmänt begagnas. Sedermera är ett mycket stort antal dylika apparater i en mängd olika former utförda, och vi skola nu redogöra för de i tekniskt hänseende vigtigaste bland dem. Vi börja därvid med de enklare anordningarna för att sedermera öfvergå till de mera invecklade galvaniska staplar, som kommit i allmännare bruk.
78. Smees element. - En enkel och i flera fall ändamålsenlig anordning af den galvaniska stapeln är angifven af .Smee. Elektroderna äro här zink och platina. Eör att underlätta vätgasblåsornas afskiljande från den sistnämnda metallens yta är denna gjord ojämn medelst ett öfverdrag af platinamoor. Blott en vätska användes, nämligen utspädd svafvelsyra, vanligen l vigtsdel syra på 7 delar vatten. Platinablecket nedsattes i ett glaskärl, som innehåller vätskan, mellan två zinkskifvor, hvilka sistnämnda stå i ledande förbindelse med hvarandra och med den negativa polens klämskruf. En annan klämskruf står i förening med platinablecket, och den tillbör den positiva polen (se fig. 55). Zinken bör vara sorgfälligt amalgamerad.
Man har något förändrat Smees element ?Ör att göra det mindre kostsamt. Sålunda kan man i stället för platinablecket göra bruk af ett platineradt silfverbleck eller ett kopparbleck, på hvars yta koppar i kornform galvanoplastiskt blifvit utfäld, sedan försilfrats och slutligen öfverdragas med platinamoor. Walker gör bruk af platineradt kol i stället för den negativa metallen. Tyer har infört en .egendomlig modifikation af Smees element. Han gör nämligen bruk af ett glaskärl, hvars botten är betäckt med ett lager .qvicksilfver, hvari små zinkstycken (zinkaffall) äro kastade. Ett platineradt silfverbleck hänges lodrätt i glaset, utan att likväl beröra qvicksilfret och zinken; dess öfre del är försedd med en infattning af bly, som hvilar på kanten af glaset. Vid midten af blyinfattningen finnes en klämskruf för att fästa ena änden af en med guttaperka öfverdragen koppartråd, hvars andra ände är försedd med en zinkkula, som nedsattes i qvicksilfret till det nästa elementet. Kärlet fylles för öfrigt med syrehal-tigt vatten, innehållande en del svafvelsyra på 20 delar vatten, räknadt efter volym.
Källa: Project Runeberg ·