Sida 110
3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar
110 GALVANISKA STAPLAB.
Fördelen af Tyers modifikation af Smees element är att man därmed kan tillgodogöra äfven de minsta stycken af zinkaffall. Elementet användes i England ganska mycket, synnerligen för järnbanornas behof, och det har visat sig vara mycket varaktigt, ända till 2 å 3 år, om det väl inneslutes i lådor.
73. Element med en vätska och med kol. - En
ganska ofta använd afart af stapeln är den, vid hvilken i stället för koppar användes kol. År 1849 konstruerades först en sådan stapel af Walker, och sedan dess hafva flera olika former af den framträdt. Vi skola nu till en början endast fasta oss vid dem, där en enda vätska användes, för att något längre fram återkomma till Bunsens stapel och dess modifikationer.
Beträffande det kol man vid dylika staplar använder, kan man göra bruk antingen af s. k. retortkol, hvilket afsattes vid gastillverkning på lerretorternas inre väggar, eller ock af särskildt beredt kol. Skall kolstycket erhålla form af skifva eller massiv kolcylinder, kan man därför begagna retortkol. Enligt ett af Böttger gjordt förslag brukar man ofta indränka kolet med salpetersyra och låter det före användandet stå en half dag i luften; elementet blifver härigenom mera konstant, enär det vid kolet sig afsättande vätet förenas med syre från salpetersyran. Denna anordning bildar en öfvergång till Bunsens element med två vätskor. - Om man åter igen gör bruk af ihåliga kolcylindrar eller andra former för kolet, som icke gerna kunna utföras med retortkol, får man af kolpulver bereda en för ändamålet lämplig massa. Enligt Bunsens metod t. ex. blanda» en vigtsdel stenkol med två delar kåks, hvilken blandning pul-veriseras så, att den blifver så jämn och fin som möjligt. Sedan pressas densamma i en form af järnbleck och upphettas till rödglödning ända tills all gasutveckling upphört. Kolet doppa& i sirap och glödgas utan lufttillträde, på det att porerna må fyllas med kol, bildadt af sockret; denna operation måste flera gånger upprepas. Ett annat förfaringssätt är att bereda en deg genom blandning af grafit och stenkolstjära, hvilken formas och sedermera torkas genom upphettning. Den omgifves därefter med kolpulver och upphettas under en kort tid till rödglödning, under det att den är innesluten i en järnmantel. Sedan den svalnat, nedsattes det så erhållna kolstycket i en mättad sockerlösning eller sirap, torkas och glödgas ånyo. Denna behandling får flera gånger upprepas.
En kol-zinkstapel med en vätska kan lämpligen bildas af ett zinkstycke, som hänger mellan två kolskifvor eller i midten af en ihålig kolcylinder, anbragt i ett passande kärl af glas eller lera. Såsom vi förut anmärkt (§ 70), bör man åt kolet gifva större yta än åt zinken. Båda dessa fästas vid ett tvär-
Källa: Project Runeberg ·