Sida 405
7. Elektrisk belysning
UPPMÄTNING AF DET ELEKTKISKA LJUSETS INTENSITET. 405
egentliga vigten hos nyssnämnda kol är vid pass 1,615. Retort-kolens eg. vigt är omkring 1,9.
Carrés kol äro de mest använda, och tillverkningen af dem sker äfven i mycket stor skala.
En ganska vigtig uppfinning, angående de för elektrisk belysning använda kolen, är gjord af lieynier. Denne öfver-drog nämligen kolstängerna på galvanoplastisk väg med ett tunt lager af metall, vanligen koppar eller nickel. De så metalli-serade kolen gifva samma ljusstyrka som kol utan öfverdrag, men de äro varaktigare. Öfverdraget med nickel visar sig i detta hänseende ännu verksammare än det med koppar. Sålunda befanns det vid ett försök, att då på en timme af de icke metalliserade stängerna förtärdes vid den positiva polen 166 min. och vid den negativa 68, blef det vid de med koppar öfverdragna 146 och 40 samt vid de med nickel öfverdragna 106 och 38 mm. Ljusstyrkan var oförändrad vid samtliga iakttagelserna. Det är i ekonomiskt hänseende fördelaktigt att använda metalliserade kolstänger till elektroder, och man har flerestädes gjort bruk af sådana; men ljuset är ojämnare, hvarför man vanligen har obeklädda kol. Tchikoleff i S: t Petersburg har funnit, att ett kopparlager af -^ 5 af stångens diameter gör ledningsförmågan fyra och en half gånger större; stiger lagrets tjocklek till . ^ blifver ledningsförmågan 111 gånger större än förut.
Det är i synnerhet då man använder vexelströmmar, som metalliserade kol äro af fördel. Med kontinuerliga strömmar går det metalliska lagret icke nog hastigt bort vid den negativa kolspetsen, hvarför man endast begagnar metallisationen vid den positiva spetsen.
22O. Uppmätning af det elektriska ljusets intensitet. - Den vidsträckta tillämpning det elektriska ljuset erhållit, har gjort bestämningen af dess intensitet till ett ganska vigtigt problem. Flera undersökningar äro äfven gjorda i detta hänseende och flera nya fotometrar konstruerade för dylika mätningar.
Undersökningen af så svaga ljuskällor som de elektriska glödlamporna företer icke några andra svårigheter än vid de vanliga ljusmätningarna, och samma apparater som vid gasprof-ning äro i bruk kunna äfven här användas*). Svårare blifver bestämningen af båglampornas ljusstyrka, emedan såväl färgen som intensiteten hos dem så väsefitligt skiljer sig från de vanligtvis för jämförelse begagnade ljuskällorna. Por att t ex. med användande af Bunsens bekanta fotometer, där ett papper med
*) Se t. ex. författarens Lärobok i fysik, p. 302.
Källa: Project Runeberg ·