Sida 408
7. Elektrisk belysning
408 ELEZTBISK BELYSNING.
mens & Halskes glödlampfabrik i Berlin, är den af Lummer och Broähun härrörande fotometer, hvilken schematiskt åskådliggöres af fig. 226. Den utgör en modifikation af Bunsens fotometer, där fettfläcken ar ersatt genom två trekantiga prismer A och J?, den förra med ena ytan bugtig. Båda prismerna äro rätvinkliga, och prismat A har en liten plan cirkelformig yta a, hvilken pressas mot I?. De båda ljuskällor, JJT och N, hvilka skola jämföras med hvarandra, belysa de båda sidorna af den hvita, ogenomskinliga skärmen S. Det härifrån diffust återkastade ljuset träffar två plana speglar P och Qr hvarifrån det återkastas i rät vinkel mot de närmaste prismaytorna, genom hvilka det går mot den smala beröringsytan a mellan A och B. Det genom A gående ljuset slappes oför-svagadt genom a, men lider i öfrigt total reflexion. Man ser således en cirkel a, som belyses endast från M, i ett fält, som belyses uteslutande från N.- Detta iakttages genom en lins L med diafragman D, Man flyttar S jämte P, Q, A, B, L och D, hvilka äro anbragta på ett stativ, till dess man ser cirkeln och dess omgifvande fält lika ljusstarka. Då belyses^ S lika mycket frän M och N, och man har förhållandet mellan dessa
ljuskällors intensiteter = MS : NS .
L. Webers fotometer (se fig. 227) är ett fint och temligen kostsamt instrument, afsedt för noggranna mätningar. Det utgöres af två inuti svärtade rör A och B, i hvilka finnas hvita glåsskifvor, ab och a161. Röret A är horisontalt, B kan vridas i ett mot -4:s axel vinkelrätt plan. De båda glasskifvorna belysas af hvar sin utaf ljuskällorna, som skola jämföras. Glasskifvan i det horisontala röret kan skjutas fram eller tillbaka och belyses af en liten benzinlåga 6r, som tjänar till jämförelse. Det vridbara röret B riktas mot ljuskällan Ly man har att undersöka, och som belyser den vid rörets ände varande skifvan a^b^ Denna ses omedelbart från C, hvaremot skifVan ab iakttages genom total reflexion i prismat Ä, så att båda synas vid sidan af hvarandra. Man förskjuter skifvan ab, till dess båda delarne af ljusfältet C visa lika ljusstyrka. Beteckna D och d afstånden mellan ljuskällorna och glasskifvorna (se fig. 227), har man den sökta ljusintensiteten
7)2
^
där G är en konstant, som kan bestämmas medelst en ljuskälla af bekant intensitet. Vid en nyare anordning af instrumentet användes i stället för prismat h det nyss beskrifna dubbel-prisinat af Lummer och Brodhun. Har ljuskällan, som undersökes, olika färg med benzinlågan, gör man bruk af röda och
Källa: Project Runeberg ·