Sida 409
7. Elektrisk belysning
LAMPOR MED ELEKTRISK LJUSBÅGE.
409
FIG. 227.
* L
gröna glas, hvarigenom bilderna betraktas. Men då i alla fall jämförelsen mellan olika färgade ljuskällor blifver osäker, gör Weber bruk af en hvit glasskifva med fina koncentriska cirklar för att tillförlitligare kunna bedöma belysningsvärdet på grund af den tydlighet, hvarmed de belysta föremålen iakttagas.
Vi vilja slutligen nämna, att den franske fysikern Grova använder en färgad lösning för att vid fotometriska undersökningar jämföra intensiteten hos olika ljuskällor. Han begagnar vanligen en lösning af 22,321 gram sublimerad vattenfri järn-klorid samt 27,191 gram kristalliserad nickelklorur i 100 kbcm. destillerad t vatten. I ett lager af 7 mm:s tjocklek genomsläpper denna vätska endast strålar i närheten af det gula fältet i spektrum. Por att uttrycka färgskiftningen hos den undersökta ljuskällan i jämförelse med den för bestämningen använda carcel-lampan iakttages därjämte ljusintensiteten sådan den visar sig, då ljuskällorna betraktas genom ett med kopparoxidul färgadt rödt glas. Qvoten af de med vätskelagret och glaset funna Ijus-intensiteterna lemnar ett uttryck för färgen. Ju större denna qvot är dess hvitare är den undersökta ljuskällan. För glödlampor blifver den 1,05 å 1,23 allt efter strömstyrkan, för båglampor 1,5 å 1,7 vid Serrins regulator med Carrés kol samt 230 å 320 bec Carcel.
221. Lampor med elektrisk ljuslbåge. -När vi n»
öfvergå till en redogörelse för de medel man begagnar, för att med tillhjälp af den mellan två kolspetsar alstrade ljusbågen erhålla en regelbunden belysning, skola vi till en början taga en öfverblick af de olika slags apparater, som man för detta ändamål använder.
Enär kolspetsarne mer eller mindre hastigt förtäras, skulle ljusbågen snart nog slockna, om icke i samma mån kolstängerna närmades mot hvarandra. Men då man gör bruk af konstanta strömmar, fortares den positiva kolspetsen omkring
Källa: Project Runeberg ·