Sida 446
7. Elektrisk belysning
446
ELEKTRISK BELYSNING.
FIG 252.
spetsarne glödande massan; den eger rum endast nedåt, så att lampan får vara högt anbragt. Tör att antända den har man en liten ränna i stenblocket, fyld med en af kolpulver bildad tråd. Lampan kan underhållas såväl med konstanta som med vexelströmmar. Ofta har man den omgifven med en lykta, hvars nedre del är en nära halfsferisk glaskupa. Flera lampor kunna anbringas efter hvarandra, men slocknar en, slockna äfven de öfriga. Ljusstyrkan hos en lampa kan variera mellan vida gränser, 30 och 1,000 bec Carcel. Försök gjqrda i Belgien af Béde m. fl. visa, att effekten per hästkraft kunde uppgå ända till 138 bec Carcel i den fördelaktigaste riktningen, då 4 hästkrafter användes för att drifva en lampa med 35 mm. bag-längd och 22 ampere strömstyrka, men den försvagades betydligt, om en svagare ström användes. Den var blott 37 bec Carcel i maximum, när strömstyrkan var 4,6 ampere.
Sol-lampans ljus är synnerligt jämnt och angenämt. Hon väckte vid utställningen i Paris stor uppmärksamhet och vann mycket erkännande. Men om bågen slocknar, kan lampan icke af sig själf ånyo komma i verksamhet.
Vi skola redogöra för en intressant tillämpning af sol-lampan, ehuru i en väsentligt förändrad form, sådan hon blifvit använd för belysningen af målningsgallerier, bibliotek m. m.r vid South Kensington museum i London. Här begagnades 40 lampor, hvardera med en ljusstyrka värderad till omkring 1,200 normalljus. Såsom motor användes en ångmaskin med 80 indikerade hästkrafter, och denna drifver fyra Grammes vexelström-maskiner jämte två G-rammes dynamomaskiner för konstant ström till de förras elektromagneter. Från hvardera af vexelström-maskinerna utgå två ledningar, af hvilka hvar och en förser fem lampor med elektricitet. Strömstyrkan i hvarje lampa är 8,5 ampere och potentialskilnaden 160 volt. Vexelström-maskinerna göra 1,000 hvarf och de öfriga maskinerna 1,550 hvarf i minuten.
Sol-lampan, sådan den vid nämnda museum blifvit använd, är i sin helhet afbildad i fig. 253, hvarjämte fig. 254 särskildt visar, huru brännaren med horisontala kolspetsar och marmorstycken är anordnad äfvensom huru antändningen sker. På
Källa: Project Runeberg ·