Sida 492
8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.)
492 ELEKTRISK BELYSNING.
lamporna, säkerhetsstyckena samt anordningarna för isoleringens undersökning, gifves det åtskilliga andra tillbehör för en fullständig belysningsinrättning. VTi skola taga dem i betraktande. Voltmeter och amperemeter. Dessa instrument äro beskrifna i andra kapitlet. Man anbringar* ampéremetern direkt i hufvud-ledningen och voltmetern i derivation till denna. Om flera hufvudledningar utgå från maskinpolerna, bör hvardera erhålla sin särskilda ampéremeter. Instrumenten böra visserligen vara i maskinrummet, men på så stort afstånd från dynamon och ledningarna med stark ström, att dessa icke utöfva rubbningar. Voltmetern är icke i allmänhet i ständig förbindelse med ledningen, utan får ström från denna blott nar den genom en kommutator därmed förenas. Men stundom har man så anordnat, att den ständigt är i verksamhet och tillika angifver genom signal, om potentialen öfver- eller understiger vissa gränser. Man kan för den skull göra bruk af två olika färgade lampor, af hvilka den ena eller andra blifver lysande, då voltmeterns visare kommer i kontakt med någondera af två metallstycken, hvarvid tillika en ringklocka sättes i verksamhet. En apparat, kallad indikator, är använd af Edison för att angifva huruvida potentialen och således den genom lamporna
FIG. 284.
gående strömmen har sin rätta styrka eller icke. Fig. 284 visar anordningen af denna apparat, genom hvilken dels ett ringverk kommer att ljuda, när potentialen är större eller mindre än den rätta, dels en grön eller röd glödlampa då blifver lysande. Den genom en biledning kommande strömmen går för den skull först genom några under apparatens bottenbräde anbragta vanliga glödlampor, därefter genom tråden till elektro-magneten E, som attraherar ett kring en axel rörligt ankare J?* Spiralfjädern F drager ankaret åt motsatt håll. När poten-
Källa: Project Runeberg ·