Tillbaka Read Runeberg

Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar

Originalsida 562
Originalsida 562
Originalsida 562
Originalsida 563
562–563

Sida 562

9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor

562 ELEKTRISKA MOTORER.

borsthållare, som äro vridbara kring tappar. Medelst två små ebonitrullar, som äro fasta på en böjd stålfjäder, hvars midt är anbragt vid en häfetång, föras borsthållarne åt ena eller andra sidan. Härigenom meddelas åt börs tame det läge, som erfordras för att motorn skall röra sig i ena eller andra riktningen.

Huruvida vinkeln v bör vara konstant eller icke vid olika effekt hos motorn beror på dennes konstruktion. Om elektromagneterna äro svaga och induktorn jämförelsevis kraftig, behöfva borstarne mycket förflyttas, när effekten varierar, men om elektromagneterna i stället äro kraftiga och induktorn svag, blifver förflyttningen obehöflig, hvarjämte rotationshastigheten kan vara konstant, huru motorns belastning ock förändras. Sålunda har Mordey efter dessa principer konstruerat en elektrisk motor med oföränderligt läge hos borstarne vid bestämd rörelseriktning och där hastigheten blott förminskades med 3 proc., när motorns effekt varierade från l till 11,7 hästkrafter.

Man har ock försökt automatiska inrättningar för att vid motorer inställa borstarne på för tillfallet lämpligaste sätt. Sålunda har Field vid sin motor, hvars magnetiska fält är svagt, gjort bruk af en dylik inrättning, som grundar sig därpå, att i kollektorn två diametralt motsatta lameller i ett mot borstar-nes föreningslinie vinkelrätt plan ega samma potential, så att en dem förenande ledare icke genomgås af någon ström. Två små borstar äro anbragta vid dessa lameller och förenade med en liten motor. Mr de stora borstarne hafva sitt rätta läge, går ingen ström genom motorn, men när denna belastning förändras, blifver potentialens fördelning icke längre den samma och en svag ström genomgår motorn, som kommer i rörelse. Genom en utvexling från motorn förflyttas de stora borstarne, till dess det nya jämvigtsläget hunnits. För att minska gnist-bildningen sättes blott en af hvar femte lamell i beröring med de små borstarne.

En vigtig omständighet vid elektriska motorer är det sätt, hvarpå de bringas i verksamhet. Innan detta skett förefinnes icke någon elektromotorisk reaktionskraft, och om motorn då utsättes för konstant potentialskilnad, kommer en långt starkare ström att till en början genomgå maskinen än sedermera, då induktorn roterar med den normala hastigheten. Induktorn och hela motorn kan härigenom bringas i fara, så framt igångsättningen sker plötsligt. Man bör därför använda motstånd, hvilka till en början införas och sedermera frånkopplas, i den mån hastigheten och således den elektromotoriska kraften tilltager. Allt efter motorns beskaffenhet anbringas motståndet på olika sätt. Vid serie-motorer kommer det naturligtvis i följd med öfriga ledningar, men vid shunt-dynamos införes regleringsmotståndet sålunda, att en del af strömmen går därigenom och,

Källa: Project Runeberg ·