Sida 644
10. Galvanoplastikens nyare framsteg
644
GALVANOPLASTIKENS NYAEE FKAMSTEG.
stämda, har man i = å a. Betecknas motståndet i badet per qv.-decimeter af vätskan med s, har man
och således
9 =
P=ås
Por att bestämma den lämpligaste tätheten äfvensom motståndet s gör man bruk af profbad, vid hvilka elektroderna gifvas en eller flera qv.-decimeter yta. Man förändrar så länge strömstyrkan till dess en till beskaffenhet och mängd passande utfällning erhålles.
Strömtätheten och spänningen, som erfordras vid olika metallösningar för att erhålla en fast, sammanhängande utfällning, är mycket olika lör olika metaller och äfven för olika lösningar af dem. Så t. ex. uppgifves för några vanliga lösningar såsom passande:
Ampere per qv.-decim. Volt per kärl. Kopparsulfatbad ... 1,2 ä 1,7 ........ 0,7
Kopparcyanidbad ...... O, G ........ 3,0
Försilfringsbad ....... 0,5 ........ 1,0
Förgyllningsbad ....... 0,1 ........ 4,0
Förnicklingsbad . . . 0,3 å 0,6 . . . . 2,0 å 2,3.
För elektrolytisk vattensönderdelning erfordras en potentialskilnad af c:a 1,47 volt, men visserligen kan man med en galvanometer iakttaga en ström äfven vid långt mindre spänning.
328. Den elektriska strömmens fördelning i en elektrolyt. - Om man i det kärl, som innehåller elektrolyten, anbringar två elektroder af jämförelsevis liten utsträckning", utbreder sig mellan dem den elektriska strömmen efter kraftlinier, sådana fig. 375 antyder. Dessa kurvor komma hvarandra närmare i närheten af afståndslinien mellan elektroderna. Tribe har närmare undersökt dem genom att upphänga små stycken af metallblad i olika delar
af vätskan och bestämma den elektrolytiska verkan, som där egde rum.
FIG. 375.
Källa: Project Runeberg ·