Sida 458
IDUN
Fönster och gardiner.
Sviy&åra fönster med sina träposter göra i murytan ysJ/i intrycket af något insatt, något främnfande.
Fönstret är en del af huset, det bör derför ej endast se ut som, utan äfven vara organiskt förbundet dermed. Detta förbises för närvarande till oeh med vid uppförandet af så kallade monumentala byggnader. Den romanska och den gothiska byggnadsstilen behandla fönstret konstnärligt riktigt. Här är karmen icke insatt, utan växer med sina förgreningar ut ur väggen, är i följd deraf likaledes af sten och frambringar det intryck af en helhet i byggnaden, som dessa finkänsliga stilriktningar än ytterligare förhöja geuom att använda kulört glas, då öfvergången från ogenomskinligt till genomskinligt blir mindre märkbart än vid ofärgadt glas. Men vårt bländande, oförmedlade fönster ser ut som ett hål.
För att afhjelpa denna brist, åtminstone inifrån, äro gardinerna uppfunna, hvilka äro ett artificielt fyllnadsstoff, ett plåster för ett såradt ställe. Under (let de skulle vara en smaklöshet i ett romanskt eller gothiskt fönster, skola de här bilda öfvergången mellan mur och öppning, mörker och ljus. Från gamla tider har man härvid betjenat sig af helt och hållet hvita tyger, utan att inse, att detta är att utdrifva »djevulen med belzebubs. En sådan gardin framhäfver ju just motsättningen, i stället för att upphäfva den. Öfvergången mellan två ting bör alltid delvis ha det enas och delvis det andras karaktär. Gardinerna måste derför vara till hälften mörka och till hälften ljusa, mörka närmast väggen som så kallade ölvergardiner, ljusa och genomskinliga in emot midten. Det är detta, som ger det förnäma utseende, hvars hemlighet ej ligger i något annat än en riktig konstnärlig afvägning.
Gardinernas mönster bestå ännu ofta af naturliga blommor, men det är ett barbari att bestjäla naturen på dess former, utan att utarbeta dem konstnärligt. En sådan afbildning är berättigad, endast der den kan utföras till fullkomlighet, så att den gör så godt som samma intryck som den ursprungliga bilden, alltså i målarkonsten, men ej i väfnads-konsten, då genom denna senare endast en grof och ytlig likhet kan ernås. Inför en väfd ros har en hvar endast förnimmelsen af, att den i naturen är tusen gånger skönare. Man lånar alltså kroppen utan själen, formen utan anden. Den nu försvinnande förkärleken för blomstermönster är således en oförnuftig smak, ett fattigdomsbevis, och lika förtjusande som en gardin, besatt med verkliga rosenknoppar, skulle ta sig ut, lika visst är, alt den med inväfda rosor liknar kråkan i fabeln, hvars vackra fjädrar visade sig vara stulna. Arabeskmönster äro härvidlag de riktiga. Teckningen bör, i öfverensstämmelse med gardinernas natur, endast löpa lodrätt och helst i ränder, då ett mönster, som breder ut sig öfver det hela, på grund af de djupa vecken blott skulle presentera sig som ett styckeverk, alltså i motsägelse mot sig sjelft.
Denna sträfvan att behandla äfven de obetydligaste ting i enlighet med deras natur bör ingen kalla småaktig. Den tjenar att utbreda ett skimmer af harmoni, det vill säga frid öfver våra hem, återskenet af en bättre verld.
»Hvad vi här känna som skönhet, skall en gång möta oss som sanning.»
Max Gerlach.
Qvinnorna, som väl veta, hvad deras kön har att utstå, borde älska och stödja hvar andra, men göra just motsatsen. Täflingsanden oeh svartsjukan äro således mycket starka! På damer förlåta arbeterskan och tjenarinnan hennes ungdom och skönhet. Michelet.
Hagdalils kokbok i godtköpsupplaga — se der något, som alla husmödrar drömt om! Cirkulär härom medföljer veckans nummer af Idun.
Literatur.
Märkvärdiga qvinnor; af Ellen Fries. (Aktiebolaget Hiertas bokförlag). Detta intressanta arbete har nu framskridit tiil tredje häftet oeh undan för undan vunnit ökad läsekrets; särskildt bland vårt lands
bildade qvinnor. Det är väl också till dessa författarinnan i främsta hand velat tala, då hon tagit sig fore att i en serie porträttskisser skildra utvalda representanter för de olika riktningar, i hvilka qvinnan under skilda tider utmärkt sig. Det nu pågående bandet innehåller lefnadsteckningar öfver utländska, ett derpå följande, som naturligtvis blir af särskildt intresse för svensk publik, kommer att behandla uteslutande svenska qvinnor.
Kokkonsten som vetenskap och konst; af doktpr Ch. Em. ITagdahl. (Em. Girons förlag). Öfver tio år ha nu förflutit, sedan d:r Hagdahls allmänt bekanta arbete första gången utkom. Det utomordentliga mottagande, det då rönte, föranledde honom att strax derefter taga itu med att fullkomna sitt verk, för den händelse en ny upplaga skulle ifrågakomma. Det är frukterna af denna omarbetning och komplettering, lagda till det första rika materialet, som här bjudas våra husmödrar i en ny upplaga. I denna ha tillkommit omkring 200 nya recept; afdelningarna om sylter och konserver ha genomgått en genomgående omarbetning; det nya metersystemet är öfverallt tillämpadt m. m. Och den ej minst väl komna nyheten torde vara den, att priset, trots arbetets utvidgande, betydligt nedsatts, hvarigenom helt visst det förtjenstfulla arbetets spridning i de vidaste kretsar kommer att befordras.
Karl X Gustaf; läsning för ung och gammal af Gustaf Bjärlin. (Looström & komp:s förlag). Dessa bilder från Sveriges stormaktsdagar af den kände författaren kunna varmt rekommenderas som en på samma gång underhållande och lärorik literatur. Som förf. sjelf antydt, väntar han läsekrets äfven bland de till åren komna, och han skall härutinnan säkerligen ej heller missräkna sig; men vi vilja särskildt framhålla, hurusom föräldrar knappast kunna sätta en lämpligare läsning i de ungas händer än arbeten af denna art, som på samma gång de motsvara deras fordringar på omvexlande äfventyr och rik handling, derutöfver lemna en verklig kunskapsbehållning och bidraga att väcka och stärka fosterlandskänslan.
Desideria, Sveriges och Norges drottning; af friherre Hochschild. (C. E. Fritzes förlag). Denna intressanta lefnadsteckning af den qvinnas ovanliga lefnadssaga, som från den obemärkt borgerliga ställ ningen af fransk köpmansdotter genom omständigheternas spel lyftes upp på Sveriges tron, är ursprungligen affattad på franska språket och afsedd för en fransk publik. Att nu en svensk upplaga föreligger, eger man i främsta rummet att tillskrifva en önskan af den nyligen hädangångna prinsessan Eugenie, hvilken i ett bref till förf. bland annat säger: »Förf. har uppfattat min åldriga farmoder så rätt, och kan jag icke önska annat, än att denna så verkligt intressanta bok ej allenast ibland familjens medlemmar, utan ock bland Sveriges och Norges folk blefve spridd och allmänt känd.>
Vi tro, att den ädla furstinnans rekommendation inför svenska qvinnor skall gälla mycket.
Jul 1889, utgifven af konstnärsklubben. Då i fjor konstnärsklubben för första gången utsände sin jultidning, mottogs densamma med det lifligaste bifall, på grund af sin sällsynt konstnärliga utstyrsel och sina gedigna bidrag. Vi kunna tryggt försäkra, att årets nummer så långt ifrån står det förra efter, att det snarare synes oss öfverträffa det, så i afseenda på illustrationernas värde som ock det literära innehållet. Det i förhållande till valutan ytterligt billiga priset bör ytterligare tillförsäkra konstnärsklubbens publikation vidsträckt marknad.
Nornan, den välbekanta och välkända julkalendern, har utsändt sin sjuttonde årgång under redaktion af Georg Nordensvan och med som vanligt omvexlande och vårdadt innehåll. Ett porträtt af prinsessan Eugenie inleder bandet, som vidare omfattar literära bidrag af Ernst Ahlgren, Edvard Fredin, Tor Hedberg, Verner von Heidenstam, Sonja Kovalevsky (en intressant debut!), Lea m. fi., samt illustrerad af Viktor Andrén, Richard Bergh, Nils Kreuger, Bruno Liljefors m. fi.
Thalia, svensk teater kalender för 1890. kallar sig en ny företeelse på julkalendrarnes falt, som nog kan göra sig förtjent af det gamla erkännandet, att den »fyller en lucka». De många porträtten af svenska dramatiska konstnärer äro charmant utförda och de beledsagande uppsatserna af skilda pennor i allmänhet af förtjenst. Vi skulle dock vilja göra den anmärkningen, att det hela förefaller en smula onödigt tungt och gediget. Om de långa artiklarne något ymnigare uppblandats med lättare gods. poesi, kåserier och — hvarför ej i en teaterkalender? — någon liten dramatiserad bagatell, hade derför kalenderns värde ingalunda behöft förringas, men dess lättlästhet och begärlighet otvifvelaktigt ökats. Till en kommande årgång finner sig troligen redaktören,
hr Iteinh. Hörnell, föranledd till någon ändring i denna riktning.
Om pianoundervisningen i våra dagar, en hjelp-reda för elever, föräldrar och unga lärare af Ferd. Bengzon. Den framstående musikern och instruktören framlägger i detta lilla verk frukterna af såväl egen omfattande erfarenhet under en mångårig, framgångsrik lärareverksamhet som af de bästa utländska källstudier, och intet tvifvel kan uppstå derom, att hans arbete kommer att mottagas med tacksamhet och bifall af de otaliga, som i våra dagar taga eller gifva undervisning i pianospel.
Till redaktionen ha ytterligare en mängd arbeten inlemnats, som vi ej nu hinna närmare omnämna:
Spiritismen i dess rätta belysning; af Edelwciss. (Looström & komp:s förlag.)
Barnets fyra temperament; af Bernhard Hellwig. Öfvers, af Vilna Meyer. (Nordin & Josephson.)
Vanan att andas genom munnen; af d-.r Clinton Wagner. Öfvers, af Gust. Bremberg.
»Slut eder mun . .. och öppna vidt näsborrarne.» I dessa Shakspeares ord ligger innelyckt tendensen i d:r Wagners lilla broschyr, som väl kan förtjena läsas och begrundas. Mångahanda och svåra äro de åkommor, som orsakas af den allmänt utbredda, förvända metoden att andas genom munnen, och den svenske öfversättaren, som sjelf i den amerikanske läkarens hemland gjort sig förtrogen med fördelarne af att följa hans system, har äfven här hemma velat bereda det utbredning ocli efterföljd.
Växtföda såsom läkemedel; af d.r Alanus. (G. W. Eklunds förlag; Helsingfors.)
Af literatur för barn och ungdom föreligga å redaktionens bord:
Verldsutställningen i Paris 1889, tecknad i bilder för barnaverldeu af Adrien Marié-, med svensk ori ginaltext. (Gotlands Allehandas tryckeri.) En synnerligen vacker, roande och instruktiv barnbok, som helt visst blir favoriten på julbordet.
Vid klippforsen; af Johanna Spyr i. (Wilhelm liil-les förlag.)
I jullofvet; berättelser för barn af Gerda Meyerson. (Looström & komp:s förlag.)
Dicks hjeltebragder; en skildring ur skolgosslif-vet af E. C. Kenyon. (Förl. som ofvan.)
Ur folksagans rosengårdar. I och II; en sagosamling utg. af Rich. Bergström. Med teckningar af Jenny Nyström. (Fahlcrantz & komp:s förlag.)
På Adolf Johnssons förlag: Ungdomsbibliothek, 14—17: Èösa, af E. de Presscnsé-, Ur barnens lif, samma torf.; Amiral Jlobart Paschas lif och bedrifter, berättade af honom sjelf; Irohjerta eller ödemarkens son, af Gustave Aimard.
Från Gehrman & komp.-s [f. d. Julius Bagges] välkända musikförlag ha utsändts följande nya pianokompositioner :
Potpourri ur Verdis Othello; af F. Brissler. Se-renade italienne; af E. del Valle de Par.. Tennis; polka af M. v. Stedingk. Lycka till; polka af Nils Th. Kjcllander. Revy-fransäs; af II. Berens. Från Rivieran; vals af J. lvanovici. Mins du? vals af L. Ducommun. Wien bleibt Wien; marsch af Johann Schrammel. Père la Victoire; marche franchise par Louis Ganne. »
En liten fin ej blott julklapp, utan äfven namns-och födelsedagsgåfva, har förts i marknaden af bokförlagsfirman Blccdel & C-.o. med de små »Minnes-böcker» — så blir den gemensamma titeln — af hvilka seriens första nummer nu utkommit under titeln »Hemåt». 'Dessa minnesböcker äro afsedda att träda i stället förde så mycket använda, men ofta så intetsägande gratulationskorten. De innehålla ett tiotal synnerligen lina teckningar med tillhörande text, allt tryckt på finaste kartongpapper och bunden i ett tilltalande omslag. N:r 1 i serien — »Hemåt» — är af religiöst innehåll, bibeltext med verser af det kända märket L. S. Andra minnesböclcer med annat innehåll komma småningom att följn. Priset är 1 kr. stycket, hvilket torde få anses billigt.
Man har iakttagit, att af alla djur äro flugor, kattor oeh qvinnor de, som använda mesta tiden på sin toalett. Nodier.
458
På sidan nämns Karl X Gustaf, Georg Nordensvan, Jenny Nyström, Richard Bergh, Bruno Liljefors, Verner von Heidenstam, Tor Hedberg, Viktor Andrén, Nils Kreuger, Julius Bagge
Källa: Project Runeberg · ·



































































































































































































































