Julfrid: 1897

glädje. Jönköpings traktatsällskap blef i Mars 1861 förändradt till Jönköpings Missionsförening, och den verkade nu med flera evangelii vittnen, som resepredikanter, och detta var till stor välsignelse. Men då det blef stora väckelser, var det ingen möjlighet, att dessa predikanter kunde hinna att taga den vård, som var af nöden om dessa nyomvända, och detta var en stor skada för verksamheten.

Det är en stor nåd, att evangelium förkunnas och människor blifva omvända, men det bör aldrig förgätas, hvad Petrus säger i sitt i bref 5: 2: Vården Guds hjord, som är hos eder. Och Jesu ord i Joh. 21: 15-17: Föd mina lamm, vårda mina far. Denna vård är af stor betydelse för Guds församling, för alla nyomvända; där denna vård blir försummad, där blir behållningen efter en väckelse icke stor, och detta har bevisat sig på de fält, som blott besökes af resepredikanter, men ingen herdevård har blifvit anställd för dem, som äro omvända. Detta borde kristna besinna och med visshet veta, att Herrens ord, äfven i denna del, bör lydas och efterföljas. Herren är rädd om sin fårahjord, därför säger han: Vården mina lamm, vården mina får.

Herrens härliga verk gick framåt under årens lopp, och snart fann man, att det hus, som var byggdt i staden för andliga sammankomster, var förlitet, folket kunde icke rymmas där, utan man måste söka att få ett större utrymme. Det blef beslutadt att bygga till på sidan inåt gården en ny sal, och då blef det betydligt rymligare. Men efter några år befanns det ånyo för litet. Särskildt var det vid de fyra kvartalsmötena, som föreningen höll hvarje år, som det icke var någon möjlighet att rymma folket, hvilket kom i stora skaror från landet, för att vara med på mötet och höra Guds ord.

År 1876 beslutades att bygga ännu ett missionshus; tomt inköptes och huset blef uppfördt. Det var en allvarsam öfverläggning, att få det nya huset uppfördt på förstaden, men styrelsen ville icke gå in på detta förslag, af det skäl, att man skulle hafva båda husen så nära hvarandra, att man kunde begagna båda husen för predikan vid kvartalsmötena. Styrelsen hade äfven den öfvertygelsen, att Jönköping, såsom hennes arbetsfält, alltid skulle höra till föreningen, på det sätt verksamheten då bedrefs. Till följd af denna uppfattning, fattades det beslutet, att uppsätta ett nytt hus på den tomt, där det nu står.

JÖNKÖPINGS NYA MISSIONSHUS.

Båda husen bära vittnesbörd om evangelii seger, och att de, som hafva byggt dem, hafva varit med under Jesu fana och önskat församla med Jesus. Huru många människor, som blifvit omvända till Herren under hörandet af Guds ord i dessa hus, och huru många som där hafva hört sanningen till både tröst och förmaning, samt genom detta hörande haft en hjälp, och fått förnimma en ny kraft i lifvets strider, det vet Herren, som känner allt. Säkert är, att från gamla missionshuset hafva många Guds barn, som nu äro kringspridda, dels inom vårt eget land, och dels rest till Amerika, medtagit gamla kära minnen, som de aldrig skola glömma. Från detta hus har uppstigit många brinnande böner, och många lofsånger till Herren. Striderna under den gångna tiden hafva varit många, fienderna hafva kämpat emot sanningen och det har varit klart, att onda och goda andemakter hafva fört strid emot hvarandra; men Herrens verk har gått framåt, och evangelium har varit en Guds kraft till frälsning för mångas hjärtan.

Så stor som fiendskapen var mot den andliga rörelsen före 1858 blef det en stor förändring genom