Sida 554
Italien
Ingående Utgående Antal Ton Antal Ton Italienska fartyg 93,924 24,432,175 93,778 24,395,476 Främmande d:o 12,693 18,122,826 12,717 18,125,431 Summa 106,617 42,555,001 106,495 42,520,907
De förnämsta hamnstäderna äro (med afseende å inkommande fartyg 1906 i mill. ton): Genua (6,8), Neapel (6,4), Palermo (2,5), Livorno (2,4), Messina (2,3), Venezia (1,9), Catania (1,5). S. å. ankommo till I. 80 svenska fartyg om 105,663 ton.
Järnvägar började byggas 1839. Järnvägsnätet utgjorde 31 maj 1909 16,816 km., af hvilka 12,870 km. voro statsbanor. I förhållande till arealen är detta icke mer än hälften af järnvägsnäten i Tyskland eller Schweiz. Tätast är det i norra I. och står där genom fem linjer i förbindelse med grannländers, i det att Genua--Nizzaoch Mont-Cenis-banorna föra till Frankrike, Simplon- och S:t Gotthardsbanorna till Schweiz, Brenner-, Semmering- och Triestebanorna till Österrike. Utefter halföns kuster löpa två längdbanor, hvilka äro förenade genom flera tvärbanor. Af landsvägar finnas omkr. 30,000 km. och af vattenvägar 2,500 km., hvaribland 1,600 km. kanal- och 900 km. flodvägar.
Postanstalternas antal var 1907 9,772. Befordrade blefvo 1905--06 314,5 mill. bref, 96,4 mill. brefkort och 982,3 mill. trycksaker; vidare penningförsändelser till ett angifvet värde af 4,334,1 mill. lire. Telegrafen, som lyder under samma förvaltning som posten, omfattade 1907: 50,160 km. i linjelängd och 222,121 km. i trådlängd; antalet statsbyråer var 5,064 och enskilda (mest järnvägars) 2,002. I slutet af 1906 funnos 15 gnisttelegrafstationer. Telefonnätets trådlängd 1907 var 111,997 km., hvartill kommo 41,687 km. för interurbana förbindelser. Antalet samtal hade 1905--06 utgjort inalles 146,2 mill.
Banker. I. har ingen nationalbank. Banca d'Italia i Rom med 300 mill. lire nominellt och 210 mill. lire inbetaldt kapital är sålunda en enskild inrättning. Enligt lag af 10 aug. 1893 ha endast denna bank samt Banco di Napoli och Banco di Sicilia rätt att utgifva sedlar (förut hade 6 banker denna rätt). I slutet af 1907 voro banksedlar för 1,851,5 mill. lire i omlopp samt statssedlar för 437,52 mill. lire. De tre bankernas reserver utgjorde 1,401,7 mill. lire. I sept. 1907 funnos dessutom 842 aktiebanker och folkbanker, 1,528 landtlånebanker, 175 kreditföreningar, 6 jordbrukskreditanstalter samt 11 jordhypoteksinstitut. Dessutom funnos sparkassor med 2,041,2 mill. lire i insatta medel, och i postsparbanken voro insatta 1,418,1 mill. lire.
Mått- och viktsystem är metersystemet. Mynt-väsendet är ordnadt i enlighet med den latinska konventionen af 1865, utom att I. sedan 1894 är befriadt från inskränkningarna i fråga om sina skiljemynt. Myntenheten benämnes lira = 1 franc, delad i 100 centesimi. När tillgången på silfvermynt genom utförsel blef knapp, präglades bronsmynt å 10 centesimi i öfverdrifven mängd och ersattes därför af nickelmynt af 20 och 25 centesimi, medan af brons slås mynt af 1, 2, 5 och 10 centesimi. 25-centesiminickelmynten skola dock snart indragas. Af silfver präglas 1-, 2- och 5-lirestycken, af guld 10 och 20 lire.
Välgörenhetsinrättningar. Uti I. finnes ingen officiell fattigvård i den mening, att den fattige har rätt att blifva hjälpt af sin kommun eller att kommunen har någon förpliktelse att lämna fattigunderstöd. Hela fattigvården utöfvas af fromma stiftelser (opere pie), som äro reglerade genom lag af 17 juli 1890. 1903 funnos inalles 23,365 sådana stiftelser, däribland 1,340 sjukhus, 76 hem för obotligt sjuka, 1,229 barnhem, 995 hem för föräldralösa barn, 84 hittebarnshus och 360 fattighus. De flesta stiftelserna utdela endast understöd. Samtligas förmögenhet steg till 2,271 mill. lire, deras inkomster till öfver 150 mill. lire, hvaraf utdelades 80 mill. lire i understöd; återstoden gick till skatter och andra afgifter samt till förvaltningsomkostnader. Dessutom lämnade provinser och kommuner till sjukhus o. d. inalles 68,7 mill. lire.
Finanser. Staten uppbär direkta skatter för jord, hus och inkomst af kapital och arbete. Jordskatten stiger till omkr. 96 mill. lire. Skatten på hus utgör 12,5 proc. af den beskattningsbara inkomsten, som är 2/3 af den årliga afkastningen af industriverk och 3/4 af boningshus. Inkomstskatten för rörlig förmögenhet är 20 proc. af den skattskyldiga inkomsten; skattskyldighetsbeloppet växlar från hela inkomsten intill 15/40 af densamma. Äfven kommuner och provinser taga skatt för jord och hus. Staten lämnar kommunerna 1/10 af skattebeloppet för inkomst som ersättning för andra kommunala intäkter, som öfverlämnats till staten. -- De förnämsta indirekta skatterna äro tullar, oktrojskatten på industrien, tobaks- och saltmonopolen samt vinst från lotterierna. Statens inkomster och utgifter ha utgjort i mill. lire (räkenskapsåret slutar 30 juni):
1903--04 1907--08 Inkomster 1,890,3 2,224,4 Utgifter 1,856,5 2,173,4 Öfverskott 33,8 51
Enligt budgeten för 1908--09 uppgingo de ord. statsinkomsterna till 2,111,9 mill. lire, de e. o. till 233,5 mill. (däraf lån 145 mill.), inalles 2,345,4 mill. Bland de förra märkas afkastning af statsegendom 12,3 mill. och af järnvägarna 41 mill., direkta skatter 447 mill. (däraf jordskatten 83,1, personliga inkomstskatten 266,9 och husskatten 97), skatten på affärer 276,2 mill. (däraf 39 mill. arfsskatt, 79 mill. registreringsafgifter, 70 mill. stämpelafgifter), indirekta skatter och monopol 948,7 mill. (acciser på sprit, öl etc. 151 mill., tullar 306,5 mill., oktrojer 51,6 mill., tobaksmonopolet 273 mill., saltmonopolet 80 mill., lotterier 84 mill.), afkastning af allmänna inrättningar 154,4 (däraf postmedel 95,5 mill., telegraf medel 30,8 mill., skolafgifter 12,5 mill.).
Af statsutgifterna, som för 1908--09 beräknades till 2,289,4 mill. lire, intages första rummet af räntor på statsskulden (568,8 mill.), civillistan (16 mill.), riksdagskostnader (2,5 mill.), utgifterna för undervisningsväsendet (85,7 mill.), för inrikesstyrelsen (108,4 mill.), för allmänna arbeten (127,9 mill.), för post och telegraf (128,1 mill.), för landtförsvaret (298,8 mill.), för flottan (158,5 mill.). -- Statsskulden, som till tre fjärdedelar är
Källa: Project Runeberg ·
