Sida 554
Plasmodiophora, bot.
1023
Plantlafve-Plasmodiophora
1024
adelskap och upptog därvid släkten Bogas vapen samt tog 1640 introduktion på svenska riddarhuset. Hans barn antogo äfven Boganamnet i formen G y 1-1 e n b o g a. Numera skrifva sig ättens medlemmar Planting-Gyllenbåga. - Från en till Sverige från Tyskland inflyttad Johan P. härstammar adliga ätten Planting-Bergloo, hvaraf en ättgren adlades med sedermera generalmajoren Anders P., f. 1619, d. 1682, och utgick med dennes son samt en annan ännu fort-lefver, härstammande från Anders P :s brorson, generalmajoren Mikael P., d. 1729, som vid farbroderns död 1682 fick vid adlandet, då ännu endast kaptenlöjtnant, upptaga dennes namn P.-Bergloo.
Plantlafve, trädg. Se La f ve 5.
Planton [platå7], fr. Se O r d o n n a n s.
Plants 1. Plans (af ty. plantsche), ten af guld eller silfver. Jfr Gul d, sp. 586.
Plantskola 1. Trädskola, trädg., odling af unga plantor af träd och buskar. Plantskoleskötsel har i Sverige bedrifvits redan under medeltiden i klosterträdgårdarna, ursprungligen för uppdragning af fruktträd. Först under förra hälften af 1800-talet började denna näring bedrifvas i större skala och på ett mera rationellt sätt, t. ex. vid Bergianska stiftelsens, Landtbruksakademiens och Svenska trädgårdsföreningens plantskolor i och invid Stockholm. Trädskolornas antal ökades afsevärdt mot slutet af 1800-talet och början af 1900-talet, på samma gång som skötseln af dem afsevärdt förbättrades. Med afseende på alstrens beskaffenhet kunna de svenska plantskolorna numera i stort sedt tafla med hvilket annat lands som helst. Ännu importeras dock betydliga mängder af dels rosor, fruktträd och bärbuskar, till stor del af lägre kvalitet än de svenska, dels sådana ömtåligare prydnadsväxter, som icke med fördel kunna uppdragas inom landet, dels slutligen grundstammar för fruktträd. 1914 är ett 30-tal större svenska plantskolor för trädgårdsväxter i verksamhet. Plantskolor för uppdragning af unga barr- och löfträd för skogsplantering finnas i stort antal. Allmänt anläggas dylika för eget behof vid större skogsegendomar, och dessutom ha sådana upprättats af skogsvårdsföreningarna i flera län. Den största bland de enskilda svenska plantskolor, som tillhandahålla små-plantor af skogsträd, är A.-b. Kanviks plantskola vid Båstad. - Ordet "plantskola" användes äfven i bildlig bemärkelse och är då ungefär liktydigt med "härd" (för inflytelser af skilda slag). C. U. D.
Planödes, M a x i m o s, bysantinsk munk, som före sitt inträde i kloster hette Manuel, i Kon-stantinopel, f. omkr. 1260, d. i början af 1300-talet, gjorde sig ett namn dels genom teologisk-grammatiska skrifter, såsom en grekisk språklära i frågor och svar, och öfversättningar till grekiska af fornromerska författares arbeten, t. ex. Ciceros Somnium Scipionis, Cæsars Bellum gallicum och Ovidius' Metamorfoser, dels som samlare af en grekisk antologi. P:s betydelse ligger däri, att han genom sina öfversättningar närmade östern och västern i Europa. Hans teologiska skrifter finnas i "Patro-logia græca" (utg. af Migne, CXLVII); hans bref äro utgifna och kommenterade af M. Treu (1890), Jfr K. Krumbacher, "Geschichte der byzantinischen litteratur" (1897). J. C.
Plaque [plakk], fr. Se K r a s c h a n och O r d-n a r.
Plaquemine [pläkmi'n], stad (town) i nordamerikanska staten Louisiana, vid Mississippis vänstra strand. 4,955 inv. (1910). Export af bomull, socker och trävaror.
Plasa, rumänisk benämning för distrikt.
Plase'ncia, stad i spanska prov. Cåceres, ligger terrassformigt, omgifvet af dubbla murar, vid Jerte, ett tillflöde till Tajos biflod Alagõn, och vid foten af de berg, som under namnet Träs la Sierra bilda en fortsättning af Sierra de Gredos samt vid järnvägen Madrid-Lissabon. 8,208 inv. (1900). Biskopssäte. Platsen är intressant genom sina gamla murar (med 68 torn och 7 portar; från 1100-talet), en akvedukt på 53 bågar och sin vackra gotiska domkyrka. Prästseminarium, tillverkning af olja, siden, läder och kork. Omkr. 38 km. ö. om staden ligger det forna klostret Geronimo de San Yuste (se d. o.). (J. F. N.)
Pla'sma. 1. Fysiol., klibbig vätska eller tjockflytande massa af organiskt ursprung, innehållande bl. a. oförändrade (nativa) ägghvitkroppar. Jfr Cell. - 2. Miner., en till gemmer bearbetad, klart grön till lökgrön, understundom nära smaragdgrön, genomlysande till svagt genomskinlig kalce-don, ibland försedd med hvita punkter. - P. d i s m e r a l d o, smaragd. 1. J- E. J-n. 2. Ant. Sj.*
Plasmode'sm, bot. Se Cellväfnad.
Plasmodio'phora, bot. ett släkte bland Myceto-zoa, med en i vilda och odlade kruciferers rötter parasiterande art, P. Brassicæ. De angripna rötterna erhålla utväxter af växlande utseende. På hösten ruttna svulsterna och öfvergå till en illaluktande massa. Under sommaren innehålla många af svulstcellerna svampens plasmodier, som mot hösten sönderfalla i flera fria sporer. Sporerna frigöras genom svulsternas ruttnande, öfvervintra i jorden, gro på våren och angripa de unga kruciferrötter-na. Sjukdomen, kallad klumprot, klump-
Klumprotsjuka på rofväxten (Brassica Hapa}.
rotsjuka, fingrar och tår, förekommer i synnerhet på olika kålsorter, kålrötter och rofvor (se fig.), men är äfven iakttagen på rädisor, löfko-jor, senap m. fl. kruciferer. Den förorsakar ofta stor skada och är svår att utrota. G. L-m.
Källa: Project Runeberg ·
